Storbritannien och EU är överens om ett ramverk för Nordirland och Irland, efter långa diskussioner om det så kallade Nordirlandsprotokollet – som undertecknades när Storbritannien utträdde EU. Ramverket ska förenkla handeln i Storbritannien och vara ett sätt att undvika spänningar mellan Nordirland och Irland.
Nordirlandsprotokollet var en del av det utträdesavtal som upprättades mellan EU och Storbritannien i och med brexit. Protokollet skulle reglera transporter av varor mellan brittiska Nordirland och EU-landet Irland, och på så vis upprätthålla en mjuk gräns mellan Storbritannien och EU. Genom protokollet skulle Nordirland fortsättningsvis anpassa sig till EU:s regler och lagstiftning för tullar på alla de varor som förs in på ön från andra länder, även resterande länder inom Storbritannien. Det har inneburit att varor från resten av Storbritannien har kontrollerats i de nordirländska hamnarna.
Kort efter att protokollet trädde i kraft i januari 2021 kritiserades det både i London och bland unionister i Nordirland som menade att det skapade olika regelverk för Storbritannien och Nordirland. Nordirlands största parti, DUP, ansåg att det underminerade Nordirlands plats i unionen. Kritiken mot protokollet handlade också om en oro för att protokollet skulle framkalla politiska spänningar mellan Nordirland och Irland.
25-år sedan det nordirländska fredsavtalet
Det var 1922 som den irländska ön delades – fristaten Irland bildades i söder och Nordirland i norra delen av ön, med en majoritet protestanter och lojala till Storbritannien. Den senaste våldsvågen i Nordirland bröt ut i slutet av 1960-talet, och pågick sedan i nästan 30 år. Konflikten tog över 3 000 människors liv, och efter flera återkommande försök att lösa konflikten lyckades slutligen Belfastavtalet 1998, även benämnt som Långfredagsavtalet, bana väg för ett fredligare Nordirland och sätta stopp för den blodiga våldsvågen mellan katoliker och protestanter. Belfastavtalet innebar att Nordirland fick ett eget självstyre med viss rättighet att reglera sin politik, trots att landet är en del av Storbritannien.
I april 2023 uppmärksammades Belfastavtalets 25-årsdag. Politiska ledare såsom Joe Biden, Bill och Hillary Clinton samt Rishi Sunak närvarade i Nordirland under firandet. Men årsdagen innebar också ett omfattande säkerhetspådrag – som beskrevs vara det största under det senaste decenniet.
EU och Storbritannien kan inleda nytt kapitel
Efter att Storbritannien utträde ur EU har spänningarna på Nordirland ökat, och oron gällande Nordirlandsprotokollet har alltså delvis handlat om en rädsla för att spräcka Långfredagsavtalet. Detta har bidragit till att Nordirland inte har kunnat komma överens om en regional regering sedan valet i maj förra året.
Med anledningen av kritiken mot protokollet presenterade den brittiska regeringen nya detaljer för avtalet i juni 2022. Det skapade oroligheter i det EU-koncentrerade Bryssel, som ansåg att britterna valde att förbise delar av Nordirlandsprotokollet. EU inledde flera processer gentemot Storbritannien, där de skulle undersöka huruvida Storbritannien hade brutit mot Nordirlandsprotokollet.
I februari i år presenterade slutligen Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och Europeiska kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen en ny överenskommelse för Nordirland – det så kallade Windsor-ramverket.
Det nya ramverket omfattar huvudsakligen regleringar för tullar och handel. Till skillnad från Nordirlandsprotokollet tillåter ramverket att brittisk lagstiftning tillämpas fullt ut på de varor som förs in på ön, och ersätter därmed bestämmelsen om att Nordirland måste anpassa sig till den tidigare EU-lagstiftningen. I mars 2023 antog EU:s bestämmande institution, rådet, beslut om att genomföra ramverket.
– Överenskommelsen är ett positivt resultat. Det väntas gynna människor och företag i Nordirland och bör göra det möjligt för EU och Storbritannien att inleda ett nytt kapitel, sa EU-ministern Jessika Roswall (M), efter att EU fattade rådsbesluten.