Mens har länge varit ett tabubelagt ämne. FUF-bladet träffade Madeleine Fogde, programchef på SIANI. Fogde har följt utvecklingen kring ämnet under sitt arbete med att anpassa toaletter efter flickors behov och att informera om menstruation och mensskydd.
Vi möts av Madeleine Fogdes energi när vi kliver in i ett anspråkslöst kontor i Garnisonen på Östermalm. Hon erbjuder oss något att dricka och visar in oss i ett av de mindre konferensrummen för att sätta oss till rätta. Fogdes engagemang lyser igenom och hon verkar ivrig att starta intervjun och få berätta om hennes erfarenheter och åsikter i frågan om mens. Hon förklarar att arbetet hon gör på SIANI inte handlar om mens, men att hon länge under sitt yrkesverksamma liv arbetat med sanitet och kvinnor.
Avgörande för att flickor och kvinnor ska kunna sköta sin hygien är att det finns fungerande toaletter. När Fogde först kom till Mocambique i början på 90-talet, såg hon toaletter som hon beskriver som fullständigt obrukbara. Hennes uppgift var att utveckla mer hållbara sanitetssystem. Det första hon tog initiativ till var att fråga flickorna vad de saknade på skoltoaletterna.
– Vad tror ni var högst upp på önskelistan? frågar Fodge oss.
Vi tittar frågande på varandra och mumlar att vi inte vet.
– En dörr, svarar hon.
För att vi ska förstå problematiken med sanitet och mens ritar Madeleine Fogde upp en bild. När hon började arbeta på skolorna i Mocambique låg toaletterna så att man först behövde gå rakt över skolgården för att använda dem. Vattenpumpen där man kunde tvätta händerna låg centrerad mitt på skolgården.
– Alla ser vem som går på toaletten så det är väldigt jobbigt, jag var ju ute och jobbade mycket i skolor så jag märkte det själv, man var väldigt utsatt när man gick på toaletten, säger Fogde. För att det skulle kännas tryggare för eleverna att använda toaletterna placerades de senare mer i skymundan, med vatten precis utanför toaletterna.
Tillgången till mensskydd är också ett stort problem. Under sin tid i Mocambique träffade Madeleine Fogde kvinnor som inte hade råd att köpa mensskydd. Istället kunde de använda grus, kvistar eller uppätna majskolvar.
– Fruktansvärt, eftersom det kan leda till infektioner och allvarliga sjukdomar, säger hon.
En av lösningarna kan vara menskoppen, tror Fogde.
– En menskopp kan användas under flera år och är därför billigare i längden, vilket ger fler kvinnor möjlighet att köpa den. Dessutom är den bra ur ett miljöperspektiv. Bindor innehåller till exempel farliga plaster som inte är nedbrytbara, och både bindor och tamponger är en katastrof om de hamnar i toaletter och avlopp, säger Fogde.
Idag anser Fogde att tabun kring mens har försvunnit jämfört med tidigare. Detta gäller lika mycket i Mocambique som i Sverige.
– Utvecklingen har gått otroligt fort, och Mocambique är definitivt på samma nivå som alla länder säger Fogde med eftertryck.
Samtidigt finns det mycket kvar att göra, även i länder som vanligen pratas om som höginkomstländer. ”Period Poverty” är ett begrepp som vuxit under de senaste åren, och skapat debatt framförallt i Storbritannien. Det handlar då om kvinnor som stannar hemma från jobb och skola för att de inte har råd att köpa tillräckliga mensskydd.
– Kvinnor förlorar på det här i längden, det är tragiskt. Jag tror vi vet alldeles för lite, säger Fogde som tror att det sker i Sverige också.
I Sverige diskuteras det även om huruvida momsen på mensskydd ska tas bort. Bland annat har en apotekskedja haft en kampanj där de sänker priset på sina egna mensskydd, motsvarande dagens moms som är 25 procent. Fogde tycker att momsen ska plockas bort helt, det ur en jämställdhetssynpunkt.
Vi frågar Madeleine Fogde hur vi ska gå vidare från allt detta, vad behöver göras? Det har inte kommit några nya typer av mensskydd utan kvinnor har samma utbud av produkter som på 70-talet.
– Vi måste uppmuntra innovation, kanske ha tävlingar med kvinnliga innovatörer. Vem vet, det kanske finns jättehäftiga lösningar för framtiden, säger Fogde.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se