Debatt

Männen och maskuliniteten borde lyftas i klimatdebatten

Det blir allt mer erkänt att klimatförändringar påverkar män och kvinnor på olika sätt. Ofta ses kvinnor som de mest utsatta och klimatinsatserna riktas mot dem. Men det är viktigt att se att männen och maskuliniteten också påverkas starkt av klimatförändringarna, tycker Ellen Söderström som har skrivit en uppsats på ämnet.

Genus är en vital del i det hållbara klimatarbetet. Kvinnor är, utifrån traditionella genusroller, extra sårbara för ett opålitligt klimat. Identifierade som ”the poorest of the poor” gör att kvinnor i utvecklingsländer oftast blir målgruppen för klimatinsatser när ett genusperspektiv inkluderas. Men kvinnor är bara en sida av genus. Ett perspektiv som är relativt osynligt i debatten är männens, och hur män utifrån sina genusroller påverkas av klimatförändringar.

Män associeras ofta med begreppet maskulinitet. Den manliga könsnormen legitimerar mäns dominans och kvinnors underordnad och beskrivs ofta som hegemonisk maskulinitet.

Frågan som jag ställde mig när jag skulle skriva min kandidatuppsats var: hur påverkas män av klimatförändringar, och vad finns det för koppling mellan klimatförändringars effekt på män och hegemonisk maskulinitet? Resultatet var minst sagt talande – maskulinitet är en viktig aspekt i förståelsen för hur klimatförändringarna påverkar både män och kvinnor.

Män ska vara modiga och osårbara

I samhällen där patriarkala strukturer styr består den manliga könsnormen ofta av attityder och beteenden som innebär att män ska vara modiga, tuffa, äventyrliga och osårbara. Normen består också av könsbestämda ansvarsområden i hemmet, där män har ansvaret för hushållets inkomst, medan kvinnor i stället är mer bundna till det obetalda hushållsarbetet. Det är en uppdelning som låter männen kontrollera resurser, makt och inflytande. Sociologerna Margaret Alston och Jenny Kent skriver: ”While in good times this hegemonic position provides men with power, privilege and prosperity, in difficult times it serves to restrain them”.

I samhällen som har en nära relation till naturen kan förändringar i klimatet innebära att källan till inkomst drastisk minskar eller helt försvinner. Det resulterar i att männen inte längre kan försörja familjen, och att kvinnorna måste ta allt större ansvar för ekonomin i hushållet. Den hegemoniska maskuliniteten som tidigare har legitimerat mäns dominans över kvinnor, utmanas av torka, smältande isar och stigande havsnivåer då männen blir beroende av kvinnornas inkomst.

På det sättet skapas möjligheter för kvinnor att i större grad bli ekonomiska aktörer, vilket stärker deras roll i samhället. Könsrollerna i hemmet utmanas, vilket ur ett jämställdhetsperspektiv kan ses som något positivt, ”women empowerment”, feministerna jublar! Tyvärr stödjer inte den empiriska forskningen alltid denna positiva utveckling. Tar man inte hänsyn till maskulina strukturer, beteenden och attityder kan klimatutvecklingen även ha motsatt effekt på jämställdheten.

Förlorar sin maskulinitet

En studie av inuitsamhällen på Grönland visar att jägare som inte längre kan jaga på grund av smältande isar inte bara förlorar sin inkomst, utan även sin maskulina identitet. För att dämpa känslan av maktlöshet och stress som kommer med arbetslösheten är det vanligt att de tar till alkohol. Det i sin tur har lett till ökat våld i hemmet.

I Australien har längre perioder av torka lett till att allt fler män också vänder sig till alkoholen och i vissa fall även tar sina liv eftersom de inte kan hantera stressen över att ha förlorat sina resurser. I fall från Sydafrika uppmärksammas att männens sätt att hantera arbetslösheten som klimatförändringarna för med sig är genom alkoholmissbruk och att ha oskyddat sex.

Även i Peru har männens (läs machismo-kulturens) oförmåga att söka hjälp uppmärksammats i samband med klimatförändringar. Det förändrade havsklimatet har begränsat tillgången till fisk, vilket lett till ökad arbetslöshet hos fiskare längs kusten i Peru. Fiskare blir beroende av sina fruars inkomst vilket starkt hotar den kultur av manlig dominans som i Latinamerika kallas machismo. För att upprätthålla sin maskulina identitet används våld, som för att markera att männen fortfarande har makten över kvinnorna, för att markera att män är starka och osårbara. Eftersom den maskulina normen innebär att män ska vara osårbara begränsas de i sina möjligheter till att söka hjälp utifrån.

Saknas debatt om män och klimatförändringar

Vad jag vill belysa är att det finns ett stort gap i forskningen om klimatförändringar som nu är en del av allas vår verklighet. Idag handlar klimatfrågan inte enbart om hur vi begränsar klimatpåverkan, nu handlar det även om hur vi måste anpassa oss till nya förhållanden. Män och kvinnor påverkas och anpassar sig på olika sätt till klimatförändringar. De kopplingar jag hittat mellan män, maskulinitet och klimatförändringar kan sammanfattas i fyra punkter: förändrade könsroller, psykisk ohälsa, alkoholmissbruk och våld mot kvinnor. Jag uppmanar verkligen debatten att bekräfta eller motbevisa mig, att klimatinsatser börjar inkludera män i jämställdhetsarbetet och allmänt att maskuliniteter lyfts i klimatdebatten.

Att bara fokusera på kvinnor vore att, i klimatförändringarnas spår, missa en möjlighet till att utmana de patriarkala strukturer som förtrycker kvinnor och män världen över. Tiden för klimatförändringar är här, oavsett om vi vill det eller inte, och att inte greppa möjligheten till att göra det till en tid för jämställdhet vore ett stort misstag i arbetet för en hållbar framtid.

Ellen Söderström

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: