· Biståndet ska vara transparent, effektivt och fungera som en katalysator för ekonomisk utveckling.
· Stödet till Ukraina kommer att tränga undan fler biståndsstrategier.
· Det humanitära stödet fortsätter att vara en prioritering
· En svensk utvecklingsbank blir inte aktuell inom nuvarande mandatperiod.
Det var några av huvudbudskapen när representanter från civilsamhällesorganisationer, Sida och Utrikesdepartementet samlades på Civilsamhällesforum 2025.
– Det är aldrig enkelt att genomföra förändringar, men reformen [av biståndspolitiken] ska leda till ökad transparens, bättre effektivitet och förbättrad uppföljning. Ambitionen är att skapa en mer sammanhållen och strategisk helhet, där Sverige talar med en röst och biståndet blir en integrerad del av regeringens samlade politik, förklarar Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa för publiken.
Peter Kvist, chef för policygruppen på UD:s enhet för internationellt utvecklingssamarbete, förklarar att den nya svenska biståndspolitiken är ett svar på en omvärld i förändring:
– Viljeyttringen i reformagendan är tydlig – vi ska vara fortsatt generösa, men det finns en insikt om att Sverige inte kan fylla det enorma finansieringsglappet som finns.
Flera gånger betonades den viktiga roll som civilsamhället spelar som biståndsaktör. Reformen av stödet till civilsamhället beskrivs som en viktig del av reformagendan som ska syfta till att göra stödet ”mer transparent, fokuserat och lärande”.
– Stödet till civilsamhället ska öka både i Sverige och globalt, men det kommer inte att ske på samma sätt som tidigare. Resurserna ska tas tillvara på ett mer effektivt sätt, förklarar Dousa.
Ökat Ukrainafokus innebär fler bortprioriteringar
– Behoven är enorma, och vi måste titta på var vi kan göra störst skillnad. Varje biståndsinsats ska ge mätbar och hållbar effekt. Vi behöver göra aktiva val kring biståndet för att kunna följa och utvärdera det. Det är anledningen till att antalet biståndsstrategier har minskat från 70 till 40, och att antalet biståndsmål har minskat avsevärt, säger Kvist.
Veckorna innan har regeringen kungjort att det bilaterala utvecklingssamarbetet med Myanmar avslutas och Dousa varnar nu för att fler utfasningar är att vänta. Han förklarar att i ett sammanhang av hårda prioriteringar ska Ukraina fortsätta att vara Sveriges största utrikes- och biståndspolitiska prioritet. Stödet till landet ska öka med ytterligare minst 10 miljarder kronor per år under de kommande åren samtidigt som den totala biståndsbudgeten minskar från 56 till 53 miljarder kronor.
Samtidigt understryks att det humanitära biståndet förblir en prioritet för Sverige. Den nya strategin för humanitärt bistånd menar ministern markerar en ambitionshöjning, bland annat genom nya partnerskapsmodeller och ett stärkt arbete för att öka respekten för internationell humanitär rätt och humanitärt tillträde. Med ett flexibelt och flerårigt kärnstöd till många FN-organ och till den internationella Röda Kors-rörelsen ska insatserna snabbt ska kunna anpassas till behoven och leda till förändring, menar Dousa.
Även klimatbiståndet och arbetet med SRHR kommer att vara prioriterat, förklarar han och intygar att Sverige kommer att stå fast vid sitt stöd till mänskliga rättigheter och demokratiarbete, och att samarbetet inom den nordiska kretsen kring dessa frågor ska stärkas.
Bistånd ska vara en katalysator – inte ett permanent stöd
Ministern upprepar den nu välbekanta frasen ”inget land i historien har tagit sig ur fattigdom enbart genom bistånd”.
– Handel och bistånd är inte två separata verktyg, utan kompletterar och förstärker varandra. ”Aid to trade” är ett tecken på att biståndet har gjort sitt jobb, och Sverige vill ta fler steg i den riktningen, säger han och betonar även vikten av att biståndet fungerar som hävstång för att mobilisera andra resurser, inte minst privat kapital.
Även Kvist understryker att biståndet behöver vara katalytiskt. Under dagens rundabordssamtal och frågestunder lyfts frågan om hur begreppet ’katalytiskt’ bör tolkas. Den nytillträdda statssekreteraren för internationellt utvecklingssamarbete Karin Juhlin har inget direkt svar, men reflekterar över behovet att klargöra vad som ryms i det och många andra biståndsbegrepp.
Biståndet i medialt fokus
Det har det varit ett turbulent första år för bistånds- och handelsministern. Dousa konstaterar att hans frågor har hamnat i medialt fokus, men ofta av dåliga anledningar såsom situationerna i Gaza, Ukraina och Sudan.
Kommentarer om biståndet harr också duggat tätt på debatt- och ledarsidorna. Senast den 29 september föreslog utrikesminister Maria Malmer Stenergard och partisekreterare Karin Enström (M) i en debattartikel i Dagens Industri inrättandet av en svensk utvecklingsbank som ska hantera merparten av svenskt utvecklingsbistånd. Dousa förklarar under mötet att en svensk utvecklingsbank skulle kunna ”använda balansräkningen mer effektivt och skapa möjlighet att ställa motkrav på mottagarländerna” men att förslaget inte ryms i regeringens politik under nuvarande mandatperiod.
Något som regeringen själva har diskuterat flitigt i media sedan den tillträdde för tre år sedan är bristen på tydliga belägg för biståndets effekter. Deltagarna framhåller de omfattande rapporteringskrav som sedan länge finns inom biståndet. Men frågan om vilka belägg och redovisningar som man anser saknas lämnas obesvarad.
När Civilsamhällesforum startar har Sverige Radio (SR) just rapporterat att Sveriges regering skulle ha slutit en hemlig överenskommelse med den somaliska regeringen. 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten ska ha styrts om i utbyte mot att Somalia tar emot tvångsutvisade medborgare. 60 miljoner ska under 2025 ha betalats ut till ett UNDP-projekt som inkluderar premiärministerns kansli.
Enligt källor till SR ansågs projektet i Somalia förknippat med höga korruptionsrisker, men godkändes ändå efter tydliga instruktioner från regeringen i Sidas regleringsbrev. Mats Hårsmar vid Expertgruppen för biståndsanalys förklarar för Ekot att projektets mål är otydliga och att han själv inte hade godkänt projektet.
Trots regeringsrepresentanters och tjänstepersoners formuleringar kring behovet av mätbara och hållbara effekter, hårdare uppföljning, öppen konkurrens och nolltolerans mot korruption inom biståndet kommer SR:s granskning inte på tal under dagen.