Hållbar och långsiktig utveckling kan bara nås när samhällen är fredliga och när inga grupper diskrimineras. Därför är det en stor seger att FN:s nya globala hållbarhetsmål innehåller ett mål om fred och rättvisa, skriver Pernilla Bergström på FN-förbundet.
För ett par veckor sedan antog världens ledare globala mål för en hållbar utveckling. Agenda 2030, som de nya globala hållbarhetsmålen också kallas, tar över nu när millenniemålens era går mot sitt slut.
Ingen kan anklaga de nya målen för att inte vara ambitiösa. Den nya agendan ska säkerställa hållbar utveckling och de 17 målen ska ena världen i arbetet för bland annat ökad jämställdhet, utrotad fattigdom och stopp för klimatförändringar. Det är särskilt ett mål som gör att den nya agendan skiljer sig från millenniemålen: mål 16 som fokuserar på fredliga och rättvisa samhällen.
Saknades i millenniemålen
Millenniemålen har bidragit till positiva förändringar och högre levnadsstandard för miljontals människor. Millenniemålen var däremot inte universella och en av de största svagheterna var att de inte nådde människor i konfliktdrabbade eller postkonfliktländer. I dag bor drygt 1,4 miljarder människor, var femte människa på planeten, i konfliktdrabbade eller så kallade sviktande stater. Mer än hälften av de som lever i extrem fattigdom lever i konfliktdrabbade eller våldsamma samhällen och av de länder som troligtvis inte kommer att uppnå ett enda millenniemål har samtliga varit i, eller befinner sig i, konflikt.
Att samhällen är våldsamma kan innebära att familjer inte har tillgång till rent vatten eller medicin eller att föräldrar inte vågar låta barnen gå till skolan. Det kan vara långt ifrån självklart att det finns mat på bordet eller tak över huvudet när kvällen närmar sig. Oftast är kvinnor och barn, som i många samhällen redan är diskriminerade på grund av kön och ålder, en särskilt utsatt grupp, inte minst genom sexuellt våld i konflikt. Trots detta så är ofta kvinnor underrepresenterade i fredsprocesser.
Kort sagt: hållbar eller långsiktig utveckling kan inte nås när samhällen inte är fredliga eller när vissa grupper diskrimineras. Trots att millenniedeklarationen betonar vikten av fred och säkerhet för utveckling reflekterades inte detta när millenniemålen formulerades.
Stor seger i de nya målen
Att de nya globala målen inkluderar fredliga samhällen kan därför betraktas som en stor seger. Sverige är en av de FN-medlemmar som har drivit frågan hårt inom FN. Processen för att ta fram de globala målen inkluderade regeringar såväl som experter, civilsamhällsorganisationer och individer som fick chansen att vara med och påverka hur de nya målen skulle se ut. Det har bidragit till ett större ägandeskap än tidigare.
Mål 16 är en av de mest omdebatterade och kontroversiella frågorna i den nya agendan och det var, trots stort tryck och tydliga budskap från både civilsamhälle och experter, långt ifrån självklart att målet skulle finnas kvar när agendan skulle antas i september. Flera medlemsstater argumenterade för att ett mål om fredliga samhällen inte hade i en agenda för utveckling att göra, och hänvisade till andra plattformar för säkerhetsfrågor inom FN. Andra stater var rädda för att fokus skulle flyttas från de mer traditionella utvecklingsfrågorna och andra argumenterade för att de globala målen, som tidigare kallades för hållbarhetsmålen, redan var för många i antal och att exempelvis mål 16 därför borde tas bort. Vi är många som såg det som en stark och inte minst viktig seger att mål 16 blev kvar, även om skarpare skrivningar i delmålen hade kunnat önskas.
Arbetet har bara börjat
Trots segern och att Agenda 2030 ger förutsättningar att adressera underliggande faktorer till fattigdom och konflikt så har det hårda arbetet bara börjat. Det förnyade arbetet med fredliga och rättvisa samhällen i Agenda 2030 ger oss tillfälle att också förstärka arbetet med att involvera kvinnor i fredsprocesser i högre grad för att kunna säkerställa en långvarig fred. Vi behöver även säkerställa finansiering för att kunna arbeta med frågorna på både lokal och nationell basis och det är inte förrän implementeringen har börjat som vi kan se hur aktivt regeringar tänker arbeta med och följa upp målet.
Nu finns en riktning för det globala utvecklingsarbetet men politisk vilja krävs för att uppnå de 17 målen. Med Agenda 2030 har vi en unik möjlighet att se till att alla människor får leva i frihet från våld, få sina rättigheter skyddade och sin levnadsstandard höjas. Det är vi skyldiga de miljontals människor som vi inte lyckades nå under millenniemålens tid.
Pernilla Bergström
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se