Turkiet var världens sjätte största biståndsgivare 2017. Tar man hänsyn till landets BNP ger Turkiet fjärde mest bistånd i världen. Enligt den turkiska professorn Meliha Benli Altunışık har Turkiet blivit en humanitär stormakt.
Det stora skiftet i Turkiets biståndspolitik skedde 2012 då biståndsbudgeten fördubblades. Budgeten har sedan fortsatt öka år efter år. Flera forskare har dock uppmärksammat att bistånd i den nära regionen främst ges av säkerhetsskäl och i syfte att stabilisera regionen, vilket numera är en officiell biståndspolicy för Turkiet. Sedar Cam, generaldirektör för myndigheten som samordnar Turkiets bistånd (TIKA), sade följande i en intervju 2018:
“Bistånd måste planeras och faciliteter måste underhållas. Samtidigt som du hjälper ett annat land förebygger du indirekt potentiella konflikter vid gränsen och i regionen.”
Biståndsökningen efter 2012 blir förståelig när policyn om bistånd av säkerhetsskäl kombineras med det syriska inbördeskriget som bröt ut 2011. Syrien har sedan dess legat högst upp på Turkiets lista över mottagarländer. Under 2017 gick 91 procent av Turkiets bistånd till Syrien.
Räknas Syrien bort från Turkiets biståndsbudget så har det totala biståndet Turkiet ger minskat, trots att antalet länder som Turkiet ger bistånd till har ökat från strax över 100 till 165 sedan 2011. Det blir även missvisande att jämföra nivån på Turkiets bistånd med andra länder eftersom en stor del av det Turkiet rapporterar som humanitärt bistånd spenderas inom landet, framförallt på syriska flyktingar.
Den enorma ökningen av Turkiets biståndsbudget kan därför behöva tas med en nypa salt. Påståendet att Turkiet har blivit en humanitär stormakt med empati som den drivande faktorn är lätt att ifrågasätta då den rejäla biståndsökningen inte skedde förrän Turkiets egna gränser hotades.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
