Mitt i en nationalpark i Albanien har det föreslagits ett bygge av ett enormt turistkomplex. Förslaget har dock inte mottagits väl av alla i landet. Ett flertal miljöorganisationer har protesterat mot den enorma påverkan ett sådant bygge skulle ha på miljö, djurliv och lokalinvånare.
Albanien är på väg mot EU-förhandlingar, och på många av samhällets nivåer görs nu förberedelser för ett framtida EU-inträde. Utveckling av marknadsekonomi är en av dessa förberedelser. I Albanien står expansionen av turism i fokus när det kommer till ekonomisk utveckling, men även miljöpolitik tillhör ett av de politiska områden där förbättringar måste göras för att kunna leva upp till EU:s standard. I ett läge där många politiska frågor konkurrerar om betydelse, är det möjligt att det uppkommer en viss motsättning mellan de olika prioriteringarna.
I nationalparken Divjaka, vid den albanska kusten mot adriatiska havet, har en sådan motsättning uppstått. Mabetex, ett schweiziskt-kosovariskt byggbolag, har föreslagit ett bygge av ett enormt hotellkomplex mitt i nationalparken, trots att det skulle bryta mot flera internationella konventioner och förstöra den biologiska mångfalden. Divjakas våtmark är viktig för många övervintrande fåglar, och är en av få platser i Europa med häckande pelikaner. Men det är inte endast valet mellan ekonomisk utveckling och bevarandet av miljön som ställts på sin spets. Det som har karaktäriserat konflikten är det dolda sätt på vilket den politiska processen har utspelat sig.
Hela historien började 2016, då Mabetex i ett TV-program presenterar idén om ett stort turistkomplex i nationalparken. Året efter, våren 2017, anordnar myndigheterna ett offentligt möte för att diskutera förslaget. Men redan i ett tidigt skede märktes vissa tveksamheter i myndigheternas beteende. En av dem som engagerade sig mot förslaget är Taulant Bino, biolog och ordförande för albanska ornitologiska föreningen, och han är kritisk till hur myndigheterna har hanterat processen.
– Inbjudan skedde med kort varsel. De försöker slingra sig ur processen. Därefter arrangerades ännu ett möte med olika organisationer men de (Mabetex och myndigheterna) var oförmögna att besvara många av våra frågor, säger Bino.
Flera miljöorganisationer publicerade under våren 2017 ett öppet brev. Där deklarerades det på vilket sätt en exploatering av parken bryter mot både nationella lagar och internationella konventioner, såsom Bernkonventionen.
– Även om många organisationer, även internationella, ställde sig emot förslaget fick motståndet inte mycket gehör, menar Taulant Bino, samtidigt som han betonar att det utan motståndet hade kunnat se annorlunda ut idag.
Själva problemet med förslaget är emellertid inte bara juridiskt, eller en konflikt mellan civilsamhället och staten. Ett av de problem som uppkom under de offentliga utfrågningarna är skillnaden mellan lokalbefolkningens intressen och miljöorganisationernas hållning.
– Den lokala befolkningen är mest positiv till Mabetex förslag. Det är en stor investering som ger många jobb och de ser inte nationalparken som inkomstbringande, säger Taulant Bino.
Motståndarna däremot anser att det är tveksamt om Mabetex förslag är ekonomiskt lönsamt. Mihallaq Qirjo, biträdande direktör för Regional Environmental Center (REC) i Albanien, är även han kritisk till ett hotellkomplex mitt i nationalparken och menar att det är skillnad på kortsiktig och långsiktig ekonomisk utveckling.
– Sådana projekt brukar inte hjälpa lokalbefolkningen. De kanske får jobb, men insatserna är höga, säger Qirjo och hänvisar till liknande byggen i Albanien som nu står övergivna.
Det är tydligt att kortsiktiga ekonomiska frågor väger tungt. Taulant Bino vill ändå betona att organisationerna som är emot bygget inte är emot ekonomisk utveckling, utan bara inte just i nationalparken. Samtidigt är det en känslig fråga eftersom en stor del av lokalbefolkningen, som till stora delar är mycket fattig, är positiva till fler turister i området. Den lokala affärsnäringen ser dock med oro på en framtida ökad konkurrens.
Vad som händer med förslaget nu är högst oklart, menar både Taulant Bino och Mihallaq Qirjo. Trots att bygget skulle bryta mot flera lagar och konventioner är det möjligt att det ändå genomförs. Vad den här historian visar är dock att Albanien ställs inför mycket svåra frågor när det gäller både utveckling och ett närmande mot EU. Det är dessutom tydligt att den albanska politiken och offentliga administrationen till stor del fortfarande saknar transparens. Alla dessa problem blir synliga i det förslag till ett 3,342 hektar stort turistkomplex som presenterades för drygt ett år sedan, och processen som därefter följde.
Även om de miljöorganisationer som bjöd på motstånd ännu inte kan utropa någon seger, märks det att Albaniens civilsamhälle växer i styrka och åtminstone innebär ett hinder för beslut som är skadliga för miljön.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se