Den 26 oktober hölls ett seminarium anordnat av kontoret för FN:s människorättskommissarie (OHCHR) i Guatemala. Seminariet handlade om hur det juridiska systemet används på ett felaktigt sätt och kriminaliserar människorättsförsvararna som skyddar mark- och landrättigheter i landet.
Under 2017 har två människorättsförsvarare för miljö- och naturresurser mördats i Guatemala enligt den Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter (IACHR). Fem attacker har hittills genomförts mot dessa aktivister, sex av dem sitter fängslade och många är rädda att arresteras utan skälig grund. Plötsligt händer det och de vet inte varför. Så ser vardagen ut för människorättsförsvararna i Guatemala.
– Vi följer bara lagen och använder ickevåldsmetoder trots det så kriminaliseras eller arresteras vi för brott som vi inte har begått, säger Bernando Caal Chol en urfolksledare som motsätter sig vattenkraftverk i regionen Alta Verapaz i Guatemala.
Syftet med kriminaliseringen är att tysta människorättsförsvararna eftersom deras motstånd ofta kolliderar med vinstintressen. Syftet är också att skapa osämja mellan människorna i byarna och att begränsa deras sociala liv genom olika hot. Det finns en social stigmatisering runt människorättsförsvararna och flera gånger råkar de ut för förtal i sociala medier och i tidningar medan andra blir förföljda eller övervakade av okända personer.
– Det saknas utrymme och institutioner att gå till för att lämna klagomål, vi har varit överallt och det går inte framåt, säger en av människorättsförsvararna som deltog på OHCHR:s evenemang.
Enligt FN:s deklaration definieras en människorättsförsvarare som en eller fler personer och/eller en organisation som på ett fredligt sätt skyddar de mänskliga rättigheterna. Många av människorättsförsvararna är urfolksledare och/eller småbrukare som vanligtvis inte identifierar sig som människorättsförsvarare, utan anser att de behöver försvara mark och landrättigheter för att de ska kunna ha möjligheten att leva ett normalt liv, utan diskriminering mot deras kulturella identitet och levnadssätt. Som en urfolksledare från Corozal Arriba en by i Zacapa-regionen sa:
– Att vara fri är en dröm.
I Guatemala handlar det flera gånger om en kamp mellan staten, företagen och lokalsamhällena om användandet av marken och naturresurserna. Flera människorättsförsvarare arbetar dagligen i motståndet mot gruvbolagens placeringar på territorium som redan är bebott och där befolkningen inte har rådfrågats om de godkänner företagets närvaro i området. Andra människorättsförsvarare kamp är att deras kulturella identitet erkänns och att deras historiska mark återges.
Kriminalisering och straffrihet
En hög nivå av straffrihet råder i Guatemala. Polisanmälningar som människorättsförsvararna gör gentemot företaget går långsamt framåt eller så blir de inte tagna på allvar av polismyndigheterna och justitiedepartementet. Samtidigt som polisanmälningarna gentemot människorättsförsvararna går framåt, blir de ofta anklagade för brott de inte har begått och flera bär på arresteringsorder som begränsar deras vardagliga liv och skapar rädsla hos många. Ickevåldsorganisationen COMUNDICH samordnar 48 urfolk- och småbrukarsamhällen från regionerna Zacapa och Chiquimula med målet att stärka urfolksgruppen Maya Ch’ortis kulturella identitet samt att ge dem tillbaka deras mark. Sedan maj 2017 är sex av deras medlemmar fängslade och elva personer har en arresteringsorder. Detta har skapat en rädsla hos befolkningen i byn Corozal Arriba.
– Många av oss vågar inte gå ut och handla längre för att vi är rädda att bli arresterade, säger en kvinna från byn Corozal Arriba.
Kriminaliseringen gentemot befolkningen i Corozal Arriba har tagit olika former sedan maj månad. Nödvändiga dokument har inte tilldelats advokaten, vilket begränsar advokaten att förbereda sitt försvar. Rättegången skulle börja den 18 oktober, men har blivit framskjutet till februari 2018, ännu en metod för att avskräcka människorättsförsvararna.
– Vår sysselsättning är att skydda vår historia och de mänskliga rättigheterna, säger Melin Torres, en av de fängslade, i sitt försvar.
Ett internationellt mönster
Situationen i Guatemala är inte unik. Många urfolk och småbrukare runt om i världen konfronteras med samma kriminalisering dagligen. Nystartade Internationella fonden för mark- och skogsrättigheter, som får sitt huvudkontor i Sverige, blir grundläggande för alla som försvarar mark- och landrättigheter i världen. Fonden blir den första och enda organisationen som enbart kommer att arbeta med dessa frågor.
– Det är en jätteviktig organisation som jobbar för ursprungsfolk och lokalbefolkning i olika byar runt omkring i världen i fattiga länder, för deras rätt att faktiskt bruka och äga jorden på samma sätt som andra människor i de länder de bor i, säger Carin Jämtin, generaldirektör på Sida, i en intervju med Sveriges Radio.
Människoförsvararen Fausto Sanchez som satt fängslad i ett år utan bevis är säker på sin sak, han kommer inte ge upp:
– Levande eller döda så kommer vi att fortsätta att försvara marken.