Vattensituationen i Guayaquil i Ecuador har förbättrats mycket de senaste 17 åren. Trots det har många av hushållen i staden kvar en gammal bild av sitt kranvatten, en bild som inte stämmer överens med dagens situation. Invånarna tror inte att kranvattnet är drickbart även om de ansvariga aktörerna inom vattendistribution och rening säger det.
Guayaquil är Ecuadors största stad med över 3 miljoner invånare. Här har dricksvattenförsörjningen länge varit ett problem. Innan 2001 var delar av staden utan vatten flera timmar om dygnet, vattentrycket i ledningarna var dåligt och vattnets kvalitet låg. För att försäkra sig om tillgång till drickbart kranvatten förlitade sig många hushåll i Guayaquil på så kallade “tanqueros”, tankbilar som sålde rent vatten, men till ett högt pris. Många hushåll använde även andra strategier för att själva rena kranvattnet, exempelvis genom att koka det, tillsätta klor eller installera reningssystem och filter till sina kranar i hemmet.
År 2001 beslutade politikerna att genomföra en privatisering av vattenmarknaden för att förbättra situationen. Detta gjordes genom att underteckna ett koncessionskontrakt med giltighetstid på 30 år. Kontraktet innebar att EMAPAG-EP , den offentliga aktören som tidigare varit ansvarig för vattenrening och distribution, blev tillsynsmyndighet och rådgivare för det privata konsultföretaget Interagua. Interagua, med expertkunskap inom dricksvatten- och avloppshantering, fick ansvar för att rena och distribuera dricksvatten till hushållen i Guayaquil. Interagua fick även ansvar för att investera i infrastruktur och reparera ledningar och kopplingar i distributionssystemen. Stora förbättringar har gjorts sedan dess: ett kontinuerligt flöde av vatten finns nu i Guayaquil, kranvattnet är enligt Interagua drickbart och av bättre kvalitet, vattenledningar har reparerats i stora delar av staden och över 200 000 vattenkopplingar har tillkommit för att öka distributionen av drickbart vatten till Guayaquils förorter. Trots förbättringarna kvarstår den mentala bilden av kranvattnet som förorenat och icke drickbart.
Invånarnas litar inte på reningsprocesserna
I intervjuer med olika invånare i Guayaquil förklarar de att de inte litar på att situationen har förbättrats så mycket som de ansvariga aktörerna EMAPAG-EP och Interagua påstår. De intervjuade tycker att informationen är bristfällig och svår att hitta. Detta gör att mängden kunskap skiljer sig kraftigt mellan hushållen och gör att folk har olika idéer om varför kranvattnet fortfarande inte är drickbart. Exemplevis tror folk att det finns djur och växter som lever i vattenledningarna vilket gör vattnet farligt att dricka, att kemikalier från reningsprocesserna finns kvar i för höga halter samt att avloppsvatten kan blandas med rent dricksvatten då rören inte är tillförlitliga.
EMAPAG-EP och Interagua säger att de har genomfört kampanjer för att öka medvetenheten om förbättringarna kring dricksvattnet, men menar att många invånare i Guayaquil har vuxit upp med vanan av att behandla sitt kranvatten och att det är svårt att få dem att ändra uppfattning om vattensituationen.
– Även om Interagua säger att vattnet är rent och drickbart kommer jag att fortsätta koka det för att vara hundra procent säker, säger en man i 30-årsåldern som studerar på universitetet i Guayaquil.
Detta vittnar om att mentala bilder kan vara svåra att ändra även om ny information finns tillgänglig. Det säger också något om hur institutioner och företag måste jobba med att skapa förtroende hos invånarna samt att informationen de skickar ut måste vara korrekt och lättillgänglig för att komma till nytta. Även om Interagua investerar i och förbättrar infrastrukturen för vattendistribution är det viktigt att se till att invånarna i Guayaquil får tillgång till uppdaterad och korrekt information så att de inte lever kvar med en föreställning om sitt kranvatten som förorenat. Så, i takt med att vattenhanteringen i Guayaquil förändrats till det bättre, måste även mentala bilder förändras.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se