Debatt

Kom med och granska nedskärningen av biståndet

Det internationella biståndet står inför den största nedskärningen i modern tid. De pengar som i dag går till utbildning och hälsovård kan snart vara uppätna av dyra fredsbevarande insatser. För att ta reda på vilka konsekvenserna blir drar Blank Spot Project i dag igång en öppen granskning av biståndet, skriver journalisten Nils Resare.

I slutet av 1990-talet ville statsminister Göran Persson att det svenska biståndet skulle användas till marknadsföringen av stridsflygplanet Jas i Sydafrika, Chile och Brasilien. Med full kraft tryckte han på för att få igenom sin vilja.

Statsministerns envetenhet ledde till en infekterad konflikt inom regeringen och på Sida. Kritikerna ansåg att det knappast kunde anses vara fattigdomsbekämpning att marknadsföra stridsflygplan – därmed kunde inte biståndet användas. Till sitt stöd hade de den lista med regler över vad bistånd får användas till som OECD:s medlemsländer hade enats om.

Dessa regler var visserligen inte glasklara, men just marknadsföring av krigsmaterial kunde inte klassas som bistånd, det var uppenbart. Statsministern tvingades därför i hög grad att ge sig. Bara några mindre insatser togs i slutändan från biståndet.

Gåvobiståndet kan snart vara ett minne blott

Men nu, snart 20 år senare, ser det ut som om tiden har hunnit i kapp Göran Persson. OECD:s regelverk är satt under hård press och därmed själva begreppet bistånd. Det mer eller mindre altruistiska gåvobiståndet, finansierat av de rika ländernas skattebetalare, kan snart vara ett minne blott. Fredsbevarande insatser, flyktingmottagande och klimatinsatser kommer troligen att inkluderas i det som kallas bistånd. Kanske kan även marknadsföring av krigsmaterial smygas in i framtidens bistånd.

Hur detta kommer slå mot världens fattiga kan vi i dag bara spekulera om. Men med tanke på de enorma summor som fredsbevarande insatser och klimatanpassning kostar kommer sannolikt merparten av världens bistånd att ätas upp.

I slutna rum pågår just nu förhandlingarna om framtidens biståndsdefinition. Diskussionerna är inte avslutade och hittills har inte särskilt mycket läckt ut, men mycket pekar på att vi står inför den största nedskärningen av den globala fattigdomsbekämpningen i modern tid.

Många kreativa tolkningar av bistånd

Under de 20 år som jag har bevakat biståndet har regelverket ständigt varit under press. Länder som USA och Japan har alltid velat utnyttja det för sina egna syften. Men tack vare ett konsensussystem, och att vissa stater hårdnackat har satt sig på tvären, har de aldrig lyckats rucka på regelverket.

Å andra sidan har de rika länderna ofta gjort kreativa tolkningar av reglerna för att gynna sina egna ekonomier. Sverige är inget undantag. Jag har till exempel kunnat visa hur UD, mot reglerna, använde bistånd för att betala hyra för fastigheter i centrala Stockholm och att Västa Götaland, som en följd av flyktingmottagandet, tar emot mer svenskt bistånd än Moçambique. Jag har också kunnat avslöja hur Göran Persson försökte sälja Jas-plan med bistånd.

Men det som nu sker kommer sannolikt få betydligt större konsekvenser. Fattigdomsbekämpningen, som vi i dag känner den, är satt under hård press. Vi på Blank Spot Project vill granska det som nu sker. Inte bara de förhandlingar som pågår utan vilka konsekvenser det får för världens fattiga.

Men vi vill göra detta på ett nytt sätt – tillsammans med våra läsare. Vi behöver dina ögon och din kunskap. Dina tips. Tillsammans kan vi skapa den mest betydelsefulla journalistiken om och för de människor som har sämst förutsättningar att göra sina röster hörda.

Nils Resare

Läs mer om Blank Spot Projects nya satsning här.

Dela det här:

Vill du hänga med inom global utveckling?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få koll på det senaste.

Namn:

E-post:

Lämna följande fält tomt