Befolkningen på landsbygden i Afghanistan är helt beroende av nederbörd, både för jordbruket och för dricksvatten, skriver Andreas Stefansson. På bilden Marzia och Faizullah som hämtar vatten till sin familj. Foto: Bashir Ahmad Fayaz

Debatt

Klimatförändringarna är livsfarliga för Afghanistan

Klimatmötet i Madrid, COP25, sopade en av de viktigaste frågorna under mattan. Vilket ekonomiskt ansvar har de länder som orsakat den globala uppvärmningen för länder som Afghanistan – där klimatförändringarna redan idag är en fråga om liv eller död? Sverige måste driva på hårdare för en rättvis global ansvarsfördelning, skriver Svenska Afghanistankommittén.

Trots att Afghanistan knappt har bidragit alls till den globala uppvärmningen kommer landet att drabbas hårdare än många andra. Det sker redan i dag. Byar och fält spolas bort av häftiga regn, hundratusentals blir internflyktingar på grund av torka.

Svenska Afghanistankommittén har arbetat sedan 1982 för ett Afghanistan fritt från fattigdom, våld och diskriminering. Ute på landsbygden ser vi hur den mest utsatta befolkningen också drabbas hårdast av klimatförändringarna. Oregelbundet väder orsakar skador även i rikare länder, men i ett jordbruksberoende land med svag infrastruktur blir konsekvenserna så mycket värre. I Afghanistan kan det handla om liv eller död. Den 40 år långa konflikten späs också på när människor fördrivs från sina hem och kampen om naturresurser hårdnar.

Afghanistan släpper ut 0,3 ton koldioxid per person och år, USA hela 16,1 ton. Ser man till procent av världens samlade växthusgasutsläpp står Kina ensamt för nästan 27 procent, Afghanistan står för endast 0,6 promille.

Samtidigt är Afghanistan ett av världens fattigaste och mest sårbara länder. På grund av konflikten finns inte en fungerande stat, infrastrukturen är eftersatt, landet är kraftigt avskogat (endast 2 procent av ytan utgörs av skog) och utbildningsnivån och läskunnigheten är låg. Resurser för att förebygga och hantera klimatrelaterade katastrofer saknas. Afghanerna har bara börjat förstå vilka dramatiska konsekvenser den globala uppvärmningen kommer att få för dem – trots att deras bidrag till växthuseffekten är minimalt.

Det borde vara självklart att de länder som har orsakat klimatförändringarna genom årtionden av höga utsläpp tar på sig ett stort ansvar för de ekonomiska konsekvenserna av den globala uppvärmningen. Det gäller både ersättning för de förluster och skador som drabbar mindre utvecklade länder och finansiering av de åtgärder som krävs för att de ska kunna minska sina utsläpp och anpassa sig till en ny verklighet.

I Afghanistan är 80 procent av befolkningen beroende av jordbruket för sin överlevnad. Relativt små förändringar i nederbörd och temperatur kan få katastrofala konsekvenser. Den omställning och anpassning som krävs av hela jordbruket, av vatten- och energiförsörjningen måste ägas av lokalbefolkningen. Det är det enda sättet att skapa hållbara lösningar på landsbygden i mindre utvecklade länder – och det är också deras rättighet att vara självbestämmande.

Klimaträttvisa måste innebära att utvecklade länder gör bindande ekonomiska åtaganden för att hantera konsekvenserna av den globala uppvärmningen i länder som knappt alls har bidragit till den. Det krävs också att åtgärderna genomförs tillsammans med lokalbefolkningen.

Ny forskning visar att den globala uppvärmningen redan idag bidrar till ökade klyftor mellan rika och fattiga länder. Klimatförändringarna kommer – utöver alla andra negativa effekter – att bidra till en eskalerande global orättvisa och det vore katastrofalt att fortsätta skjuta den utmaningen på framtiden. Men det var vad deltagarländerna gjorde på klimatmötet i Madrid.

Det är bra att Sveriges regering och EU tar täten vad gäller att minska de egna utsläppen och att få andra länder att gå i samma riktning. Men nu, i arbetet inför klimatmötet i Glasgow 2020, så måste Sverige och EU också driva på för att frågan om klimaträttvisa får en lösning.

Dela det här: