Unga har en nyckelroll och ska därför ges plats i debatten om fred och säkerhet, skriver Veronica Sällemark.

Debatt

Fler måste prata mer om hållbar fred och säkerhet

Enligt världens unga är vår största globala utmaning klimatkrisen, följt av risken för ett storskaligt krig. Vi har ett svårt säkerhetsläge globalt. Det kräver nya perspektiv och fler röster i debatten om Sveriges roll för global hållbar fred och säkerhet. Unga har en nyckelroll och ska därför ges plats i debatten, skriver FUF:s Veronica Sällemark

Den 21 september är internationella fredsdagen. Sedan dagen instiftades av FN 1981 har mycket förändrats i det globala säkerhetsläget. I stället för det som på 1980-talet kallades ”en global maktbalans” har vi idag flera länder med starka maktanspråk.

Demokrati och institutioner ifrågasätts allt mer – och på många ställen i världen ökar nationalismen, fundamentalismen och terrorismen. Vi ser dessutom hur krig, konflikt och klimatförändringarna skapar humanitära katastrofer i världen. Och hur gränser å ena sidan suddas ut i takt med globaliseringen och å andra sidan cementeras i takt med kriserna som avlöser varandra.

Internet har fått en viktig roll för informationsspridning och har samtidigt skapat nya utmaningar för yttrandefriheten och cyberfrågor.

Bara under de senaste åren har vi bevittnat flera allvarliga kriser och katastrofer där frågan är vad vi hade kunnat göra annorlunda. Jemen, Myanmar, Bangladesh, Syrien och Irak – för att nämna några. Konsekvenserna är enorma och mänskligheten står som förlorare.

Men det finns ljusglimtar. År 2015 antog FN:s medlemsstater de globala målen för hållbar utveckling –där flera av målen är förutsättningar för att nå fredliga samhällen. Och för första gången på fem år har det globala fredsindexet lyckats uppmäta en något fredligare värld.

Fokus är ofta på försvar

Trots att många är överens om att vi är i ett svårt globalt säkerhetsläge lyste en bred global säkerhetspolitisk debatt med sin frånvaro i den svenska valrörelsen 2018. I den mån det debatterades utgjorde den försvarspolitiska dimensionen norm och andra perspektiv – vid sidan av militär upprustning och militärt alliansbyggande – fick stå åt sidan. Samtidigt som den svenska debatten erkänner att konfliktytan idag ser annorlunda ut än för 30 år sedan tenderar såväl problembeskrivningen som den föreslagna lösningen att falla tillbaka på dåtidens retorik och lösningar.

På FUF arbetar vi därför nu med att bredda den svenska freds- och säkerhetspolitiska debatten – inom projektet Hållbar fred och säkerhet. Vi gör det både genom att stimulera till att fler perspektiv når ut och genom att bredda deltagandet bland unga makthavare. För unga drabbas inte bara i framtiden av dagens beslut – eller icke-beslut. Unga drabbas redan idag av både gamla och nya beslut. Det är därför en självklarhet att unga ska delta i debatten – och i Sveriges arbete för en fredligare värld.

Konflikter måste hanteras som en helhet

Nutidens stora globala säkerhetsutmaningar möts inte effektivt med enbart militära komponenter. En hållbar global utveckling kräver istället bredare utvecklings- och säkerhetspolitiskt anslag där frågor som klimatförändringar, fattigdomsbekämpning, ekonomisk utveckling, demokratiutveckling, institutionsbyggande, cybertrygghet, utbildning, deltagande på lika villkor och mänskliga rättigheter behöver diskuteras mer. Vi måste hantera dagens konflikter på ett mer holistiskt sätt. Det krävs tydligare länkar mellan förebyggande åtgärder för fred, säkerhetsskapande insatser och mer långsiktig utveckling för att nå hållbara politiska lösningar. Det här är viktigt, för ju fredligare världen är desto säkrare är Sverige.

En fråga som behöver diskuteras är var gränsen går mellan intressen som rör staters säkerhet och mänsklig säkerhet. Idag har Sverige exempelvis definierat sina sju säkerhetsintressen i den nationella säkerhetsstrategin. I den ingår mänskliga rättigheter, men det framgår inte i vilken omfattning denna strategi sträcker sig globalt. Inte heller vilka realpolitiska intressen som styr när vi både väljer att gå in militärt i konfliktdrabbade länder och när vi väljer att avstå. Och inte heller hur ett globalt engagemang för mänskliga rättigheter är en förutsättning för att säkra Sveriges frihet och trygghet.

Viktigt med globala samarbeten

För att undvika att fler bubblande konflikter bryter ut behöver vi aktivt verka för mer förtroendeskapande åtgärder för att främja fred och diplomati – och för hållbar global utveckling. Det är trots allt en enorm bedrift att vi människor på global nivå, med alla våra olikheter, förutsättningar och viljor lyckats förhandla fram en betydande agenda för hållbar global utveckling. Att 193 medlemsstater i och med de globala målen ställt sig bakom att bekämpa fattigdom, utrota hungern, se till att fler får gå i skolan och arbeta mot uppsatta klimatmål.

Nu behöver vi i Sverige diskutera de globala målen, det förändrade säkerhetsläget i omvärlden och hur Sveriges roll i världen ska se ut framöver. Hur kan vi med nytt mod och beslutsamhet verka för en fredligare värld?

Sverige har möjligheten att spela en ännu mer betydande roll i alla stadier av freds- och konfliktfrågor. Och endast genom att vända på alla stenar – att bredda perspektiven, öka medvetenheten och uppbåda viljan kan vi nå en fredligare, friare och säkrare värld för alla. Framöver kommer vi därför att få ta del av unga röster kring hållbar fred och säkerhet.

Dela det här: