Demonstration för bättre levnadsvillkor i Tunisien

I Tunisien spelade fackföreningarna en avgörande roll för att minska spänningarna efter den arabiska våren, skriver debattören Ruben Wågman. Foto: Gilbert Scossar och privat

Debatt

Fackföreningar är avgörande för fred och trygghet i världen

Genom arbetet för anständiga löner, social trygghet, och strävan efter dialog har demokratiska fackföreningar en unik förmåga att verka för fred och förebygga konflikter. Det visar exempel från bland annat Sudan, Tunisien, Sydkorea och Brasilien. Fler röster och aktörer, både i Sverige och i världen, behöver stå upp för människors rätt att organisera sig och verka fackligt.

Fackföreningsrörelsen i Sudan var nyligen med och fredligt störtade den sudanesiska diktatorn Omar al-Bashir. Sedan fortsatte de att protestera mot den militärjunta som följde. Det är det senaste exemplet på att fackföreningar har en avgörande betydelse för att skapa fredliga och demokratiska samhällen. Demonstrationerna drevs av en vilja till demokrati, men också mot fattigdom och höga levnadskostnader.

Konflikter har ofta sina rötter i ekonomisk och social utsatthet. När klyftor växer inom och mellan länder förlorar många förtroendet för demokratiska processer och dialog, vilket ökar risken för konflikter. Att organisera människor för att de ska kunna utkräva anständiga löner och levnadsvillkor är därför en väsentlig beståndsdel för att hantera grundorsaker till social instabilitet och konflikt.

Den roll fackföreningar har gynnar inte enbart fackliga medlemmar utan är positivt för samhället i stort. Flera studier visar ett starkt samband mellan en hög facklig anslutningsgrad och inkomstmässigt jämlika samhällen. Mer jämlika samhällen tenderar att uppvisa ett större förtroende mellan människor och skapa mindre social oro och politisk instabilitet.

Fackföreningars arbete tenderar också att driva på mot en mer inkluderande social och ekonomisk politik. Detta inte minst genom framförhandlade villkor för levnadslöner och social trygghet. Det kan skapa säkerhet för särskilt marginaliserade grupper och minska deras utanförskap, vilket annars kan vara en grogrund för våld och extremism.

Icke-våldsstrategin är central

Centralt för demokratiska fackföreningar är att använda dialog som en icke-våldstrategi för att lösa konflikter. Vi vet att just en inkluderande social dialog, det vill säga ett förtroendefullt samarbete mellan aktörerna på arbetsmarknaden, spelar en avgörande roll för fredsprocesser i länder i konflikt.

Ett tydligt exempel på detta gavs när fredspriset 2015 tilldelades den tunisiska dialogkvartetten, som bland annat bestod av en facklig centralorganisation och en arbetsgivarorganisation. En utlösande faktor till den arabiska våren var att de unga krävde social och ekonomisk rättvisa, samt en reell möjlighet till försörjning. Nobelpristagarnas organisationer kunde ge dem en konstitution tack vare de förhandlingar som gav landet en utväg när alltför mycket pekade mot inbördeskrig.

Även historien har visat fackföreningars betydelse för att minska spänningar inom och mellan länder. I länder som Sydkorea, Sydafrika och Brasilien spelade de fackliga organisationerna en avgörande roll i övergången från diktatur till demokrati.

Fackligt aktiva mördas

I flera länder har dock utvecklingen backat, vilket innebär att fackföreningars möjligheter att bidra till dialog och minskade konflikter nu begränsas. Enligt rapporten Global Rights Index av världsfacket International Trade Union Confederation mördades 53 fackligt aktiva i tio länder under 2018. I 54 länder är dessutom demokratin och yttrandefriheten särskilt hårt ansatta. I 80 procent av de 145 länder som ingick i studien kränktes rätten till kollektiv förhandling, och i 107 länder förhindras arbetstagare från att gå med i fackföreningar. Dessa kränkningar stryper effektivt miljontals människors möjligheter till att samlas och lyfta gemensamma förslag på ett demokratiskt och fredligt sätt.

Kränkningar som drabbar fackligt aktiva är inte enbart ett direkt hot mot de mänskliga rättigheterna, utan undergräver också demokratin. Därmed sätter det långsiktig trygghet och fred i riskzonen. Ska långsiktigt hållbara samhällen byggas behöver människor som berörs av ekonomiska och sociala beslut få en röst vid förhandlingsbord och i dialoger. Grundläggande är då att stater och företag respekterar internationella konventioner, såsom rätten till organisering och kollektiv förhandling. Men det handlar också om att stater som Sverige behöver stärka sitt arbete för att främja fackföreningars demokratiska utrymme i multilaterala sammanhang som FN. De behöver också säkerställa att handelsfrämjande politik alltid tar hänsyn till arbetstagares perspektiv, och inte minst föra dialog med arbetstagarorganisationer vid konfliktlösningar.

Demokratiska fackförbund spelar en avgörande roll för att minska utsatthet och spänningar runt om i världen. Önskar vi bygga samhällen som präglas av samförstånd, trygghet och fred, behöver därför fler aktörer stå upp för fackliga rättigheter.

Dela det här: