För att nå en hållbar fred måste kvinnor få delta i fredsarbetet, skriver professorn Annika Björkdahl. Här talar Phyllis Osei under Women Peace Forum i Somalia. Foto: Unsom

Biståndsdebatten

En jämställd fred är en hållbar fred

Idag på internationella kvinnodagen vill jag lyfta fram vikten av kvinnors deltagande för framgångsrika freds- och demokratiseringsprocesser. Det är just i konfliktdrabbade samhällen som behovet av ett jämställt utvecklingssamarbete och stärkta lokala demokratiseringsprocesser är som störst, skriver professorn Annika Björkdahl.

En förutsättning för att uppnå stabilitet, demokrati och utveckling är att låta representanter från hela samhället delta i freds- och försoningsarbete. Tyvärr utestängs ofta halva befolkningen – kvinnorna – från detta arbete. Allt för ofta hamnar frågor som rör kvinnors säkerhet och rättigheter vid sidan av, i fredsförhandlingar.

Tydligt positivt samband

Forskningen visar på ett tydligt positivt samband mellan kvinnors deltagande och framgångsrika freds- och demokratiseringsprocesser. En varaktig och jämställd fred kräver ett långsiktigt jämställdhetsperspektiv på lokal demokrati och utvecklingssamarbete.

Demokrati, fred och jämställdhet är viktiga verktyg för att bekämpa fattigdom och skapa utveckling, men samtidigt måste dessa abstrakta idéer konkretiseras i samhällslivet och i vardagen. Utifrån forskning kan vi se att kvinnors säkerhet inte kan särskiljas från staters säkerhet. Att tala om en jämställd fred och att lägga ett genderperspektiv på utvecklingssamarbete innebär inte att vi skiftar fokus från hårda frågor som säkerhet till mjuka frågor. Det handlar om att en jämställd fred är en hållbar fred som ger stabilitet och säkerhet.

Detta är särskilt viktigt då 7 av 10 av Sveriges största biståndsmottagare – till exempel Afghanistan, Somalia och Moçambique – är konfliktdrabbade samhällen.

FN antog resolution 1325 för snart 20 år sedan, just för att stärka kvinnors deltagande i återuppbyggnaden av krigshärjade samhällen – och för att öka kvinnors medverkan i beslutsprocesser och konfliktlösning. Ändå är fortfarande en försvinnande liten andel kvinnor i fredsförhandlingar – och demokratiseringsprocesser kommer inte alltid kvinnorna till godo.

Större risk för krig när skillnaderna är stora

I konfliktdrabbade samhällen går utvecklingen bakåt – fattigdomen och skillnaderna i samhället ökar. Forskningen visar också att ju större skillnaderna mellan kvinnor och män i ett samhälle är – desto större risk är det att landet blir involverat i inbördeskrig eller mellanstatliga krig. Så, ju större skillnaderna mellan kvinnor och män i ett samhälle är – desto större är risken att staten använder våld för att lösa konflikter och att våldsnivån i samhället är hög.

I vår forskning jämför vi fredsprocesser i Bosnien-Hercegovina, på Sri Lanka och i Rwanda ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi analyserar bland annat hur olika fredsförhandlingar, demokratiseringsprocesser och maktdelningsarrangemang, kan främja eller begränsa kvinnors deltagande i konfliktdrabbade samhällen.

Kvinnors rättigheter och deltagande är en grundläggande och strategiskt viktig fråga för lokal demokrati och för utvecklingssamarbete. Detta vilar på en stadig vetenskaplig grund som visar att genderperspektiv och kvinnors deltagande ökar effektiviteten i arbetet med att uppnå fred och demokrati. En jämställd fred är en hållbar fred!

Dela det här: