Bidrar dina nya skor till krig och konflikter?

Konsumtion är en naturlig del av livet. Vi måste äta, transportera oss till och från jobbet, köpa nya skor när de gamla är otjänliga. Men vår slentrianmässiga och ofta omedvetna överkonsumtion skapar problem vi kanske inte känner till. Ofta hör vi att vi måste dra ner på shoppandet, men vad vi kanske inte associerar det med är konsumtionens koppling till fred och säkerhet.

Om alla i världen skulle konsumera som vi svenskar skulle det krävas 4,2 planeter. Det är tre för mycket. Globalt förbrukar mänskligheten 70 procent mer resurser än vad jorden klarar av att återskapa på ett år och flera stora vetenskapliga rapporter visar att vi måste ändra vårt beteende – nu. Det är därför viktigt att fler konsumenter förstår hur ens val påverkar miljö och hälsa, men också rättvisa. För vi kan använda vår konsumentmakt för att minska vår konsumtions negativa påverkan, och samtidigt öka vår positiva sociala påverkan.

Vi sätter tryck på naturresurserna

Det är svårt att se konsekvenserna av vår överkonsumtion i närmiljön. Hälften av utsläppen från vår konsumtion kommer från importer. Varorna produceras ofta i länder långt bort där människor lider av föroreningar till följd av kemikalier och utsläpp, och dåliga arbetsvillkor. Med växande befolkning och ekonomisk utveckling kommer också högre krav på levnadsstandard, där vi i västvärlden sätter tryck på naturresurserna. Vår livsstil skapar konflikter över de begränsade resurser som finns.

Ett exempel är den höga efterfrågan som vår ohållbara överkonsumtion ställer på oljetillgången. Flera länder har blivit lidande av inbördeskrig på grund av konflikter över olja, såsom Angola, Kongo, Liberia och Sierra Leone.

Hållbar konsumtion däremot innebär att ställa krav på det man köper. Att man exempelvis efterfrågar rättvisa och säkra arbetsvillkor för arbetare och odlare när man handlar textilier eller elektronikprylar. De är två av de branscher där arbetare utsätts för gifter, kemikalier och osäkra arbetsförhållanden. Oftast i länder som vi dessutom importerar mycket ifrån.

Produktionen orsakar allvarliga sjukdomar

Modeindustrin omsätter 15 000 miljarder kronor varje år och är världens näst smutsigaste industri, bara kol- och oljeindustrin är värre. Efterfrågan på billig och snabb produktion av kläder är både ohållbar och orättvis då det bland annat leder till vattenbrist och vattenföroreningar i produktionsländerna. För att jeans ska se slitna ut används ofta så kallad sandblästring för att nöta bort färgen. Metoden är förbjuden i Europa eftersom den kan vara extremt farlig för arbetarnas hälsa, men förekommer fortfarande i Sydostasien och Nordafrika. Vid sandblästring andas arbetarna in kvartsdamm som kan orsaka allvarliga sjukdomar. Exempelvis den obotliga, och tyvärr vanliga, sjukdomen stendammslunga.

En annan problematisk bransch är elektronikindustrin. Vi konsumerar mer och mer elektronik, nya produkter kommer ständigt ut på marknaden och tekniken blir snabbt gammal och omodern. Elektronik påverkar miljön under prylens hela livslängd, från utvinning av mineraler, till tillverkning och användning. Och det tar inte slut där, för vad som sedan händer med e-avfallet är kanske det värsta. På soptipparna i fattiga länder, dit så mycket som 70 procent av vårt e-avfall exporteras – trots att export av e-avfall till utvecklingsländer är förbjudet inom EU – förekommer barnarbete, farliga och hälsoskadliga arbetsmetoder, förgiftning av vattenkällor och miljö.

I tillverkningen av elektronik behövs en mängd olika sällsynta metaller, såsom tenn, tungsten, kobolt. Även ädelmetaller såsom koppar, guld och platina används. Dessa metaller utvinns i gruvor och inom gruvindustrin brister både miljöhänsyn och mänskliga rättigheter. Mer än hälften av världens kobolt kommer från ett område som sträcker sig över Zambia och Kongo-Kinshasa. Utöver miljöförstöringen från gruvdriften i Kongo-Kinshasa bidrar utvinningen av tenn, tungsten och guld till att förvärra konflikterna mellan armén och rebellgrupper i landet. Och inte minst har det visat sig att barnarbetare förekommer.

Måste sätta press på företagen

Som konsument är det svårt att hitta elektronik med hållbart framtagna metaller. Att bojkotta är inte heller alltid bra eftersom många människor är beroende av gruvindustrin för sin försörjning. Det man kan göra är att sätta press på företagen och efterfråga produkter som är producerade med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter. Om tillräckligt många konsumenter efterfrågar bättre alternativ måste företagen till slut lyssna.

Så vad kan du som konsument göra?

• Använda din konsumentmakt och fråga efter schyssta alternativ i butiken.
• Titta efter miljö- och etiska märkningar om du köper nytt.
• Köp begagnade elprylar istället för helt nya – det finns mängder med mobiltelefoner, surfplattor och datorer online.
• Sköt om och laga istället för att köpa nytt. Du gör både miljö och människor en stor tjänst.
• Använd de apparater du har längre, uppdatera och komplettera istället för att köpa nytt.
• Minska din konsumtion av nyproducerad elektronik, kläder och skor. Köp istället second hand, byt, hyr eller låna!
• Stöd miljön och samtidigt din lokala skräddare eller skomakare – lämna in trasiga kläder, skor och stövlar för lagning i stället för att köpa nya.
• Reparera, byt och sälj saker. Regeringen har minskat momsen på reparationer, så det är nu billigare att laga sina saker.

Ohållbar konsumtion spär på cykeln av miljöförstöring och konflikter över våra värdefulla naturresurser. Du som konsument kan påverka – dels genom att inte överkonsumera, dels genom att konsumera cirkulärt och ta tillvara på det vi redan har. Vi har en global påverkan genom våra lokala val i butiken och på internet. Det är dags att vi börjar se våra produkters verkliga kostnad, som är så mycket mer än priset i kronor.

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se