Les Gilets Jaunes demonstrerar fortfarande i Paris. Foto: Molly Jerlström

FUF-korrespondenterna

Backlash för miljöreformer i Frankrike

Över 130 000 upprörda parisare beräknas ha deltagit i förra helgens demonstrationer mot den franska regeringen och dess politik. En politik som på lång sikt ska minska den globala uppvärmningen, men som på kort sikt upplevs omöjlig och orättvis för många i Frankrike.

Sedan början av november har protester och demonstrationer lamslagit Frankrike. Media över hela världen har rapporterat om en nedklottrad, förstörd triumfbåge och brända bilar på Champs-Élysées. Det som egentligen ligger bakom demonstranterna Les Gilets Jaunes ilska är ett utbrett missnöje med politiska reformer. Framförallt en höjning av bensinpriset.

François Verger, student och en av talespersonerna för Les Gilets Jaunes, är starkt emot den nya, höjda bensinskatten:

– De som bor på landsbygden får betala priset, inte de personer som bor i storstäderna. Som i Paris till exempel, där finns bra transportmedel. Det är väldigt orättvist, säger Verger.

Högre bensinpris var menat att leda Frankrike in på ett mer miljövänligt spår. På lång sikt räknar Frankrikes president Emmanuel Macron med att få bukt på föroreningar och minska användningen av fossila bränslen. Detta tvingas han dock göra på annat sätt. Den 4 december meddelade Macron att priset på bensin och diesel inte blir av, som en följd av protesterna. Beskedet glädjer François Verger som menar att allting som minskar ojämlikhet är bra. Bristande social jämlikhet är den främsta anledningen till att ett land kollapsar anser han.

Men trots att planerna på höjda bensinpriset inte blir av är Verger inte helt nöjd:

– Enligt undersökningar av Oxfam har ojämlikheten ökat under Macrons ledning. Därför behöver vi möjliggöra en folkomröstning, säger han.

Det som går många förbi när man pratar om Les Gilets Jaunes och det växande missnöjet med Emmanuel Macrons politik är motiven bakom hans reformer. Parisavtalet, det globala klimatavtal som trädde i kraft 2016, har som yttersta mål att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Det internationella avtalet binder 194 länder att jobba för att minska de utsläpp som leder till hot mot klimatet. Enligt François Verger behöver detta inte vara ett problem.

– Självklart kan man föra en mer miljövänlig politik utan att samtidigt öka klyftorna i samhället. Människor vill bara att det ska vara rättvist, det är det enda, säger Verger.

Konflikten mellan en miljövänlig politik och människors ekonomiska och sociala välstånd har nog aldrig varit tydligare i Frankrike. Man skyller på en politisk elit för att de tar beslut som missgynnar vanliga människor, och många känner att de behandlas orättvist. Dessa känslor ligger närmare till hands än tankarna på en annalkande global uppvärmning. En enkel lösning på problemet kanske inte går att hitta, men en backlash för miljöpolitiken är också ett tecken på en utveckling framåt.

Dela det här:

Vill du hänga med inom global utveckling?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få koll på det senaste.

Namn:

E-post:

Lämna följande fält tomt