I slutet av mars släpptes regeringskritikern Paul Rusesabagina, som skildras i filmen Hotel Rwanda, plötsligt från fängelset. Han dömdes 2021 mot sitt nekande för att ha sponsrat rebellgrupper som utfört dödliga attacker i landet, men rättegången har kritiserats av flera länder och människorättsorganisationer för att vara politiskt motiverad. Nu har Paul Rusesabagina fått återvända till sin familj i USA – men till priset av ett löfte om att sluta lägga sig i rwandisk politik.
Den 24 mars 2023 släpptes oväntat ett uttalande från Rwandas justitieminister Emmanuel Ugirashebuja om att regeringskritikern Paul Rusesabagina plötsligt benådats av Rwandas president. Paul Rusesabagina släpptes kort därefter från fängelset och tilläts återvända till sin familj i USA. Omständigheterna kring hans frigivning är fortfarande oklara, men enligt BBC var det tack vare diplomatisk press från USA med Qatar som diplomatisk mellanhand.
”Vår familj är äntligen återförenad”
Paul Rusesabaginas familj är lättade över att han äntligen har släppts från fängelset:
– Tack till ALLA som jobbat så hårt för att få hem honom, skrev Rusesabaginas dotter på Twitter efter att hans frigivande:
– Vår familj är äntligen återförenad.
USA:s utrikesminister Antony Blinken uttalade sig också i ett pressmeddelande:
– Det är en lättnad att veta att Paul återförenas med sin familj, sa han.
The New Times, Rwandas statskontrollerade tidning, fokuserar på presidentens benådning i sin rapportering och understryker att de som benådats kan få benådningen tillbakadragen om de upprepar brotten de dömts för.
Kritiserad rättegång
I augusti 2020 arresterades Paul Rusesabagina i Rwanda, enligt egna uppgifter genom att ett privatjet som han hade tagit från Dubai för att åka till grannlandet Burundi landade i Rwanda i stället. I september 2021 dömdes han till 25 års fängelse för terrorism, mer specifikt för att ha stöttat en rebellgrupp som utförde dödliga attacker i Rwanda under 2018 och 2019, skriver The New York Times. 25 år är i princip en livstidsdom för Rusesabagina, som var 67 år gammal då domen föll.
– Han grundade en terroristorganisation som attackerade Rwanda. Han bidrog finansiellt till terroristaktiviteter, sa domaren Beatrice Mukamurenzi i sitt utlåtande.
Rättegången har fått massiv kritik av bland annat USA, Belgien och EU-parlamentet. Enligt sina advokater har Rusesabagina utsatts för tortyr i fängelset, och han själv menar att rättegången är politiskt motiverad, skriver The New York Times.
Rusesabagina var med och grundade oppositionspartiet MRCD, Rwandas rörelse för demokratisk reform, rapporterar SVT. Han har dock tidigare förnekat inblandning i det våld som utövats av MRCD:s väpnade gren FLN.
Men tillsammans med justitieministerns uttalande offentliggjorde Rwandas regering också ett brev från Rusesabagina till Kagame, där Rusesabagina ber om förlåtelse för det han har gjort. I brevet erkänner han att han visst har varit ansvarig för FLN:s våldsutövande i landet.
Han skriver också att han nu ska lämna rwandisk politik bakom sig, om han släpps och får återvända till USA för att ägna sig åt “stilla begrundan”. Detta kan alltså tolkas som att Rusesabagina släpps i utbyte mot att han tystas ner, menar tidningen The Conversation.
Enligt Rusesabaginas anhängare har han tvingats att formulera sig på det här sättet, mot löftet om att bli fri, skriver tidningen The Rwandan.
Rwandas president kritiserad för förföljelse av regeringskritiker
Paul Rusesabagina har länge varit en högljudd kritiker av Rwandas president Paul Kagame och hans regering. Bland andra Human Rights Watch har länge fördömt hur rwandiska politiskt oliktänkande och regeringskritiker behandlas – både inrikes och utomlands. Beslutet att släppa Rusesabagina kan enligt The Conversation ses som ett tecken på att Kagame vill stävja den kritiken.
Dessutom inleddes nyligen den årliga minnesperioden av folkmordet 1994 – en period som innebär att världens ögon riktas mot Rwanda. President Paul Kagame kan därmed använda frigivningen av Rusesebagina som ett verktyg för att framstå som en storsint ledare som för sitt land mot nationell försoning, menar The Conversation.
Samtidigt har Kagame ännu inte gjort något offentligt uttalande om frigivningen av Rusesabagina.
Det återstår också att se om Paul Rusesabagina kommer att fortsätta sitt regeringskritiska arbete, som han lovat att inte göra i brevet, och vad det i sådana fall kommer att få för konsekvenser.
Paul Rusesabagina och folkmordet i Rwanda 1994
Under loppet av 100 dagar mördades omkring 800 000 människor i ett blodigt folkmord i Rwanda 1994.
Paul Rusesabagina var under folkmordet hotellchef för Hotel des Milles Collines i Kigali. Han skyddade då över 1 000 människor från att bli massakrerade under militärgruppen Interahamwes frammarsch i landet. Samtidigt lyckades hans fru och barn fly till Belgien.
1996 lämnade Rusesabagina landet för att återförenas med familjen i Belgien. Han arbetade sedan som taxichaufför i Bryssel, och så småningom fick han belgiskt medborgarskap. Familjen flyttade senare till USA, där de nu har permanent uppehållstillstånd.
Rusesabaginas insatser under folkmordet förblev i stort sett okända för världen fram tills 2004, då Hollywoodfilmen Hotel Rwanda släpptes. I den skildras Rusesabaginas insatser under folkmordet. Sedan följde internationellt erkännande för dessa och han mottog flera priser, bland andra USA:s presidents frihetsmedalj 2005 av dåvarande president George W. Bush för “anmärkningsvärt mod och medkänsla under folkmordsterror”.
Han har sedan dess kunnat försörja sig på att berätta om sina upplevelser under folkmordet och om dagens Rwanda, bland annat via en självbiografi som släpptes 2006 och genom grundandet av stiftelsen Hotel Rwanda Rusesabagina Foundation. I takt med berömmelsen blev Rusesabagina alltmer öppet kritisk mot Rwandas president Paul Kagame.
Rusesabagina är dock inte en hjälte i allas ögon. Bland annat har en av de folkmordsöverlevare som fick skydd på Hotel des Milles Collines anklagat Rusesabagina för att ha krävt dem på pengar medan de var strandsatta på hans hotell.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se