Militärer meddelar lugnt på statlig television att de nu har övertagit makten. Folket ute på huvudstadens gator jublar. Statskuppen, som skarpt ogillas utanför deras land, lyckades.
Denna scen har under den senaste tiden, vid flertalet tillfällen, utspelat sig i västra Afrika. I Mali 2020 och ytterligare gång i augusti 2021, i Guinea i september 2021 och i Burkina Faso i slutet av januari i år. Senast var kuppförsöket i Guinea Bissau den 1 februari, som dock stoppades.
I Burkina Faso var missnöjet mot regeringen stort innan statskuppen, särskilt över omfattningen av massmord som har utförts av jihadistgrupper under det senaste året. Den jihadistiska konflikten har lett till att 1,5 miljoner människor har befunnit sig på flykt i landet.
Ibrahima Maiga, aktivist och medgrundare av protestgruppen Movement to Save Burkina Faso, menar att många människor i Burkina Faso känner ett förtroende för militären. I förhållande till den bristande säkerheten blir frågor om demokrati inte lika viktiga.
– Vi älskar frihet, demokrati, ja. Men vi är på den nivån där vi försöker överleva. Det viktigaste är att få säkerhet och trygghet, säger Ibrahima Magia.
Demokratin i västra Afrika är, med sina små framsteg, långt ifrån förankrad i samhället. Val hålls med regelbundna mellanrum, men liberala institutioner och demokratiska grundstenar som aktivt valdeltagande, förtroende för rättsstatliga principer, rättsväsendets självständighet och medborgerliga friheter saknas i de västafrikanska länderna.
Idayat Hassan, chef för tankesmedjan Center for Democracy and Development i Nigerias huvudstad Abuja, menar att alltför stor vikt läggs vid att valen ska vara fria och rättvisa, vilket tar fokus från hur demokratin i Västafrika urholkas.
– Västafrikanerna kan inte se vad demokratin har fört med sig, och in kommer opportunistiska militärer som ser detta regeringsvakuum och försöker fylla det, säger Idayat Hassan.
Utländsk närvaro har bidragit till statskupperna
Statskupper är emellertid sällan lösningen på ett otillfredsställande statsskick och trenden i västra Afrika riskerar att undergräva den befintliga, ännu relativt ytliga, demokratin i länderna. Denna negativa spiral behöver brytas, men samtidigt kvarstår de förhållanden som har orsakat statskupperna.
Kupperna beror både på inre och yttre faktorer. Till de interna hör en bristande nationell styrning, avsaknaden av ett medborgarskap som väl tillgodoser medborgarnas rättigheter samt en utbredd frustration bland unga människor, där många upplever att de inte har några framtida möjligheter.
Externa faktorer innefattar globala skeenden som påverkar säkerheten på kontinenten och inte minst det utländska inflytandet i afrikanska länder. Utländsk närvaro och strategisk konkurrens ökar sannolikheten för att en statskupp inträffar. Spår av detta återfinns i de nyligen genomförda kupperna i Västafrika, där exempelvis hänvisningar till Ryssland gjordes både 2020 och 2021 i Mali, såväl som i den senaste statskuppen i Burkina Faso.
För att undvika framtida statskupper behöver de västafrikanska länderna, med hjälp av regionalt och globalt stöd, ta itu med bristande medborgerliga rättigheter. Länderna behöver eliminera de dåliga socioekonomiska och politiska förhållandena, samt öka tryggheten för befolkningen. Utländsk inblandning i afrikanska länder som leder till politisk instabilitet bör upphöra och slutligen behöver demokratiseringen i Afrika anpassas till de lokala förutsättningarna.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se