Efter att ha varit ute i tre månader som följeslagare i Palestina och Israel kan jag konstatera att utvecklingen i Jordandalen, på den av Israel ockuperade Västbanken, är oroande. Nya israeliska utposter och omklassificering av mark gör att det är svårt att betrakta det som händer som något annat än en annektering. Det skriver Carl-Magnus Träff, statsvetare och tidigare följeslagare.
En viktig del av följeslagaruppdraget är att rapportera incidenter i form av brott mot mänskliga rättigheter. Sett till dessa överträdelser är utvecklingen i Jordandalen oroande. Vår grupp av följeslagare var den 87:e sedan programmet startade 2002. Vi slog ett dystert rekord i incidenter, med totalt 679 rapporterade överträdelser, varav 387 kom från mitt team i Jordandalen. Det är uppenbart att dalen utgör en ”hotspot” på Västbanken, men vad döljer sig bakom siffrorna?
Utifrån mina erfarenheter i fält ser jag främst två orsaker till det rekordhöga antalet överträdelser: ett stort antal nya israeliska utposter och de israeliska myndigheternas omklassificering av markområden som länge har nyttjats av palestinier för boende och jordbruk.
Alla israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken är olagliga enligt internationell rätt, men utposter är olagliga även enligt israelisk lag. Utposter kan bestå av en husvagn eller enstaka hus, som ett förstadium till en etablerad bosättning. Alla israeliska bosättningar har börjat som utposter innan de har erkänts av israeliska myndigheter. Som följeslagare har vi sett att israeliska myndigheter på vissa platser har agerat mot utposter och exempelvis tagit bort bussar och tält som utgjort en utpost. På andra platser har utposterna lämnats ifred, och på vissa platser samverkar militären med bosättare i utposten.
Bosättare i utposter är oftast starkt ideologiskt motiverade. Ett exempel på detta är en utpost, etablerad 2022 vid det palestinska samhället Ein Shibli i Jordandalen, där en bosättare bor tillsammans med sin familj. Under våra tre månader på plats utökade han utposten med flera hus. En äldre palestinsk kvinna, Aisha Shtayed, visade oss videoklipp på hur bosättaren misshandlade henne, vilket ledde till flera brutna revben. Vi har också närvarat när bosättaren och hans vänner har försökt stjäla palestinska herdars får. Dessutom hade en ny utpost vid samhället Humsa al-Foqa etablerats, och närboende palestinier har utsatts för misshandel och stölder. Israelisk militär och polis har inte genomfört några åtgärder mot den på pappret illegala utposten, eller bosättarens trakasserier. Militären gjorde i stället ett kontrollbesök hos Aisha och hennes man Nabil, efter att bosättaren anklagat dem för att pumpa upp vatten utan tillstånd från myndigheterna.
Israeliska militärområden skapar problem för den palestinska befolkningen
Israeliska myndigheter har utsett 45 procent av Jordandalen till ”stängda militärområden”. Invånare i palestinska samhällen belägna i, eller nära, områdena vittnade om återkommande militärövningar som stör nattsömnen och skadar åkermark. Brandmännen på stationen i samhället Bardala berättade att de riskerar att gripas när de som palestinier ger sig in i militärområdena för att släcka bränder som övningarna orsakar.
Reglerna kring militärområden appliceras ofta inte likvärdigt för palestinier och israeliska bosättare. Längs väg 90 stötte vi en dag på några palestinska herdar från samhället Marj Na’ja, och några israeliska soldater. Herdarna riskerade att få sin bil beslagtagen eftersom de var inne på ett militärområde, trots att de i flera år hade vattnat sina kor på platsen. När vi mötte herdarna igen förklarade de att en bosättare från en närliggande utpost tvingat bort dem från vattenstället. Enligt kartan ligger utposten, som etablerades i oktober 2022, längre in i militärområdet än vad herdarnas bil stått parkerad. Trots detta har bosättaren tillåtits bygga en fem kilometer vattenpipeline till utposten.
Det finns fler landklassificeringar som påverkar den palestinska befolkningen, såsom naturreservat och arkeologiska områden. I samhället ’Ein ad Duyuk al Fauqa har israeliska myndigheter utsett bergsområdet bakom samhället till naturreservat och förbjudit palestinier att valla får i området. Mohamed Rashaida, boende i området, förklarar att befolkningen är övertygad om att kameran som myndigheterna har satt upp är till för att övervaka dem, och inte fågellivet som myndigheterna sagt. Vi talade även med Mahyoub Elamur i samhället Khirbet Samra, som berättade att en israelisk bosättare tog över hans mark för sitt jordbruk, efter att Mahyoub tvingats bort av israeliska myndigheter med förklaringen att det var ett naturreservat. Det bör även noteras att ytterst få av reservaten har gjorts i ordning för besökare, och att en fjärdedel av dem också är militära skjutfält.
När den arkeologiska enheten inom Israels civila administration utser en plats till arkeologiskt område begränsas palestiniers nyttjande av marken. Jordandalen är full av historiska platser och det är svårt att få klarhet i varför myndigheten anger specifika platser till utgrävningsområden. Tidigare studier av myndigheternas agerande har visat att ordentlig dokumentation enbart har funnits för 15 procent av utgrävningarna.
Den ensamboende äldre kvinnan Karima Bsharat bor i en del av det palestinska samhället Humsa som utsetts till utgrävningsområde. Utgrävningar har inte påbörjats, men hennes hus har en rivningsorder över sig sedan flera år tillbaka. Israeliska myndigheter gör kontrollbesök för att se att hon inte har gjort några tillbyggnader, kontroller som intensifierats sedan hennes grannar återställt ett lerhus som förstörts av vårregnen. Karima vågar inte ens plantera ut de blommor som hon har drivit upp i krukor. Under vår tid i fält påbörjades också nya utgrävningar i Khirbet Samra, något de boende fruktar ska leda till att israeliska myndigheter spärrar av den enda infarten till samhället.
Från ovanstående kan man dra slutsatsen att de annekteringsplaner för Jordandalen, som den tidigare Netanyahu-ledda regeringen lade fram men drog tillbaka, nu håller på att genomföras i praktiken. Det är dock inte för sent att stoppa utvecklingen, men då behöver situationen uppmärksammas och andra länder sätta press på den israeliska regeringen i frågan.
Detta är en gästanalys. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en gästanalys till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
