Fattigdomen i världen har bekämpats med stormsteg sedan 1990, men utvecklingen gäller inte för alla människor. Personer med funktionsnedsättningar ignoreras ofta i fattigdomsbekämpning. Nu måste Sverige ta ledatröjan och stå upp för deras rättigheter, skriver organisationen MyRight.
Att inkludera personer med funktionsnedsättningar är nödvändigt för att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska bli verklighet. Det är ett faktum som har ignorerats under lång tid av många stater, och där det finns en outnyttjad radikal förändringspotential.
Frågan är vad den svenska regeringen kommer att göra för att inkludera personer med funktionsnedsättningar i de globala framstegen. Genom Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen åtar sig världens länder att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, en värld i fred där vi skyddar de mänskliga rättigheterna. Målen ska uppnås för alla människor i alla samhällsskikt.
Några av de mål som specifikt tar upp personer med funktionsnedsättningar är mål 4 om vikten av utbildningsmiljöer anpassade för alla barn och vuxna, och mål 8 om ekonomisk tillväxt och anständiga arbetsvillkor för alla. Enligt agendan ska de mest utsatta och marginaliserade människorna prioriteras.
Utvecklingen är inte för alla
Sett till ett genomsnitt av mänskligheten går utvecklingen framåt med stormsteg i hela världen sedan år 1990. Samtidigt fortsätter miljontals människor att vara marginaliserade och tvingas leva sina liv i fattigdom. Enligt FN:s utvecklingsprogram och Human Development Index har en av tre människor fortsatt att leva i låga nivåer av mänsklig utveckling, och bland dem finns personer med funktionsnedsättning. Ett exempel på diskriminering är att 9 av 10 barn i världen beräknas gå i skolan, men i gruppen barn med funktionsnedsättningar är siffrorna det omvända, där är det bara 1 av 10.
Statistiken om personer med funktionsnedsättningar är bristfällig, men FN-organ som WHO och Världsbanken räknar med att en miljard människor lever med minst en funktionsnedsättning, det rör sig alltså om så många som 15 procent av jordens befolkning. Fakta från UNICEF visar att funktionsnedsättning har en tendens att låsa fast människor i fattigdom, och fattigdom är i sin tur en starkt bidragande faktor till funktionsnedsättning.
Fattigdomsbekämpning kan handla om att öka människors möjligheter att äta sig mätta på näringsrik mat och slippa vara undernärda, att ha tillgång till rent dricksvatten och därmed kunna undgå sjukdomar, att få gå i skolan, ha tillgång till sjukvård, känna sig trygga och ha inflytande över sina liv och sin framtid. Personer med funktionsnedsättning förnekas alltför ofta flera av dessa rättigheter. Familjer där någon eller flera familjemedlemmar lever med funktionsnedsättning drabbas även ofta hårt ekonomiskt.
Mångmiljlardbelopp i förlorade inkomster
Vi menar att uteblivna satsningar på personer med funktionsnedsättningar även blir väldigt dyra för samhället. Länder som inte ger alla möjlighet till utbildning går miste om stora belopp i potentiella inkomster från människor som annars hade kunnat bidra till ländernas utveckling. En rapport som i oktober 2016 lanserades av International Disability and Development Consortium, IDDC, visar att det årligen handlar om mångmiljardbelopp i förlorade inkomster för världens låginkomstländer. Det är vinster som kan skapas genom att bygga upp inkluderande skolor och arbetsplatser.
Vi som arbetar med frågorna har många exempel på hur personer med funktionsnedsättning organiserar sig och skapar stora förändringar med små medel, men om personer med funktionsnedsättning systematiskt lämnas utanför så får vi också begränsade möjligheter till politisk påverkan. Det blir en ond spiral som vi som funktionshinderrörelsen behöver stöd av politiken att bryta.
Sverige har en unik roll med en stark och etablerad funktionshinderrörelse. Vi vill se att regeringen tar upp frågorna i alla avgörande internationella sammanhang. Vi vill höra Isabella Lövin betona kopplingen mellan fattigdomsbekämpning och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Här finns möjlighet för världens länder att inleda vägen till de globala hållbarhetsmålen.
Tiina Nummi-Södergren
Göran Alfredsson
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se