Ett större kärnvapenkrig skulle göra vår planet obeboelig för människor. Trots det har Sverige och EU inte velat ratificera FN:s konvention om kärnvapenförbud. Vi måste inse att nedrustning är enda vägen mot fred och mänsklig säkerhet, skriver Jaime Gomez från Feministiskt initiativ.
Den 7 juli 2017 antog 122 länder i FN ett legalt bindande avtal som förbjuder kärnvapen. Utanför avtalet stod de flesta Nato-länderna och de stora kärnvapenländerna Ryssland, USA, Frankrike, Storbritannien och Kina.
Många organisationer från det civila samhället, inte minst kvinno- och fredsrörelsen, har drivit frågan om ett förbud mot kärnvapen runt om i världen. En feministisk utrikespolitik har en vision av en värld utan våld, som med fredliga medel kan förebygga och lösa konflikter. I förverkligandet av denna vision har det internationella samfundet en avgörande roll. En feministisk utrikespolitik samverkar med freds- och säkerhetspolitik, och sätter mänsklig säkerhet före territoriell säkerhet.
Sverige står inför ett vägval
Hösten 2017 tillsatte regeringen en utredning kring konsekvenserna för Sverige om vi undertecknar FN-avtalet. Lars-Erik Lundin, regeringens särskilda utredare, skrev i sin rapport att konventionen om ett förbud mot kärnvapen är ”otydlig” och måste ”utvecklas”. Han kommer till följande slutsats: ”Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form”. Utredningen har nu varit ute på remiss. Flera tunga remissinstanser håller inte med om slutsatsen. Dessutom vill drygt fyra av fem svenskar att Sverige undertecknar konventionen.
Sverige står inför ett vägval: gå före och fortsätta att driva på för nedrustning eller passivt se på när kärnvapenhotet ökar. Inför en kärnvapenkatastrof står vi maktlösa. Utöver en omedelbar humanitär kris tillkommer klimatkollaps med missväxt och massvält. Ett större kärnvapenkrig skulle under överskådlig tid göra vår planet obeboelig för människor. Det kan vi inte tillåta!
Sveriges utrikespolitik kan inte styras av USA
Det är anmärkningsvärt hur det i Försvarsmaktens remissvar erkänns att nukleära frågor är integrerade i alla verksamheter på flera olika nivåer i NATO och hos stormakterna. De påpekar att militärt samarbete med kärnvapenmakter kommer att ”påverkas negativt om Sverige tillträder konventionen”.
Det skulle bli en katastrof för Sverige om vår utrikespolitik avgjordes i korridorerna på USA:s försvarsdepartement. Vi kan inte utforma vår utrikespolitik utifrån USA:s militära intressen. Vi bör utforma vår utrikespolitik utifrån övertygelsen om att endast nedrustning kan skapa förutsättningar för fred. I detta sammanhang bör förbudet mot kärnvapen prioriteras. Inom EU finns det två kärnvapenmakter och därför är undertecknande av konventionen som förbjuder kärnvapen en aktuell fråga även där.
Det är oroande att Försvarsmakten instämmer i utredningens bedömning att ”implementeringen av konventionen och nationell efterlevnad är en osäkerhet.” Kärnvapen i sig är ett globalt säkerhetshot för att det handlar om massförstörelsevapen. Konventionen är ett utmärkt verktyg för att minska detta hot och förverkliga visionen om en värld utan kärnvapen.
Feministiskt initiativ uppmanar alla demokratiska partier i riksdagen och organisationer i det civila samhället att agera så att Sverige uppfyller sina förpliktelser och ratificerar kärnvapenavtalet.
Feministiskt initiativ kommer att fortsätta trycka på för ett totalt avskaffande av de cirka 15,000 kärnvapen som utgör ett hot mot mänskligheten. Världen behöver inte kärnvapen, världen behöver nedrustning, fred och mänsklig säkerhet.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
