Västvärlden ska hjälpa så kallade “failed states” att bygga upp demokratiska samhällen och bekämpa korruption – samtidigt som stora västerländska företag göder den och är involverade i omfattande korruptionsskandaler.
Pandoraläckan har dragit fram det svenska företaget Telia i ljuset – då det har kommit fram att Telia har betalat ut en halv miljard kronor till en brittisk rådgivare som denne troligen mottagit i syfte att betala ut mutor i Asien, skriver SVT Nyheter.
Pandoraläckan uppdagades i början på oktober 2021. Läckan består av över elva miljoner dokument som avslöjar hur personer, däribland miljardärer och politiker, mellan 1970-talet och 2020 har gömt undan pengar i olika bolag i skatteparadis, enligt SVT Nyheter.
Och det är inte första gången som Telia hamnar i blåsväder när det kommer till korruptionsskandaler. 2017 erkände Telia att de hade betalat ut tre miljarder kronor för att muta dottern till Uzbekistans diktator mellan åren 2007 och 2010 för att på så sätt få tillgång till 3G och 4G-nätet i landet, enligt en artikel i SvD. Utredningen gentemot tre chefer på företaget lades ner i Sverige då både tingsrätten och Svea hovrätt inte ansåg att dottern var en, enligt lag, mutbar person med formell befogenhet. Det innebär att även om personen besitter en viss makt, men inte har en formell anställning, så anses den enligt lag inte vara mutbar och då kan inte de åtalade dömas.
Då och då rapporteras det i media om olika korruptionsskandaler där uppsatta politiker eller företagare är inblandade. Utöver Telia har även exempelvis Ericsson varit med i en mutskandal där flera anställda stod åtalade för korruptionsbrott i Vietnam, Djibouti och Indonesien. I det fallet har företaget erkänt sig skyldiga till mut- och/eller bokföringsbrott, enligt Dagens Nyheter.
Dessutom är 13 svenska företag svartlistade av Världsbanken på grund av att de ägnat sig åt korrupta affärer, skriver SVT Nyheter. Trots detta riktas blickarna oftast mot utvecklingsländer när det kommer till brist på demokrati och bekämpande av korruption.
Anti-korruption finns även med i delmål 16 om fredliga och inkluderande samhällen i Agenda 2030 – en överenskommelse med totalt 17 globala mål som FN:s medlemsländer förbundit sig till att uppnå till år 2030 för att skapa en hållbar utveckling. Det råder mindre korruption i Sverige i jämförelse med andra länder, visar undersökningar från bland annat Transparency International. Sverige är rankad trea på Transparency internationals korruptionsbarometer, men gör detta verkligen att vi kan vända blickarna ifrån Sverige och bara fokusera på utvecklingsländernas korruption som ett separat problem?
– Vi är på inget sätt befriade från korruption i Sverige. Tvärtom har vi den problematiken även här. Korruption här ser kanske inte likadan ut som i andra delar av världen, säger Hayaat Ibrahim, Generalsekreterare för Institutet mot mutor, i en intervju med Omvärlden.
Han menar att typisk svensk korruption består av favorisering, jäv och vänskapskorruption. Dessutom menar han att produkter som köps i Sverige kan spåras tillbaka till marknader med hög grad korruption.
Enligt Omvärlden bidrar dessa Svenska företag till en ökad risk för brott mot internationella konventioner kring mänskliga rättigheter, miljön och arbetsvillkor när de kommer in på marknader i korrupta länder. Ibrahims kommentar visar på att aktivitet som pågår i Sverige kanske inte alls är så frånkopplad från utvecklingsländerna när det kommer till korruptionen som vi tror. Internationella företag med svensk bas kanske till och med ser till att denna aktivitet fortsätter.
Telias mål med mutorna var att få tillgång till nya marknader, vilket de 2017 erkände sig skyldiga till. Trots det döms inte detta stora företag för korrupta handlingar i Uzbekistan på grund av att diktatorns dotter enligt lag inte ansågs vara en mutbar person. Borde inte handlingen i sig räcka för att Telia ska dömas? Borde inte det faktum att Telia försökt ta sig in på marknader i Asien genom att utföra korrupta handlingar inte räcka om det nu är som Ibrahim säger – att det kan bidra till en ökad risk för brott mot internationella konventioner, som västvärlden i sin tur beskyller landet för? Ändamålet ekonomisk tillväxt och vinst kanske inte alltid helgar medlen om korruption är verktyget.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se