The texts on this site have been auto-translated which may result in some linguistic errors.

Klädmarknad i Kampala i Uganda.

På klädmarknaden i Ugandas huvudstad Kampala får många familjer sin försörjning från försäljning av begagnade kläder, skriver debattören. Foto: Kayaga Andrew

Debatt

Ska våra kläder sluta som nermalda trasor i Indien?

Att tillverka våra kläder är ofta en smutsig och resurskrävande process. Att det nu pratas mer och mer om återanvändning och återvinning av kläder är därför välkommet. Men tyvärr återstår flera utmaningar – återvinning av kläder är än så länge ineffektivt och en stor andel kläder slängs eller blir till trasor i Indien eller Pakistan, skriver Annie Sturinge.

De senaste åren har klädindustrins negativa miljö- och klimatpåverkan fått allt mer uppmärksamhet. Att ett begagnat klädesplagg blev årets julklapp 2018 var ett viktigt inspel i debatten om en mer hållbar konsumtion och produktion av kläder. Klädindustrin har länge präglats av en slit- och slängmentalitet. Av de 150 miljoner ton kläder och skor som årligen säljs världen över hamnar en stor andel på sophögar eller bränns upp. I Sverige är klädinköp den fjärde största källan till koldioxidutsläpp. Svensk konsumtion av textil, framförallt kläder, har ökat med 30 procent sedan år 2000. Varje år köper vi svenskar 13 kilo textil per år. Åtta kilo av dessa, ofta fullt dugliga plagg och textiler, hamnar i hushållssoporna.

Återvinning är fortfarande ineffektivt

Ett ökat antal klädkedjor erbjuder insamling av kläder i sina butiker. Tanken är att de inlämnade kläderna ska återvinnas och bli till nya plagg – och på så sätt skapa ett sorts klädkretslopp där kunden lämnar in ett plagg och med gott samvete kan köpa ett nytt. De insamlade kläderna lämnas vidare för sortering. Beroende på klädernas skick säljs de vidare som klädesplagg eller återvinns för att göras om till andra produkter.

I Sverige återvinns i dagsläget endast en procent av kläderna som lämnas in till att producera nya plagg eller textiler. Teknik saknas  för att återvinna plagg bestående av blandmaterial, till exempel bomull blandat med elastiska material.

Ungefär hälften av kläderna som lämnas in är i gott skick och kan säljas som second hand inom EU eller på andrahandsmarknaden i utvecklingsländer. Runt 40 procent av kläderna är av sämre kvalitet och används främst till isolering eller filtar i länder som Indien och Pakistan. De resterande 10 procenten bränns upp.

Att kläder återvinns till trasor innebär en downcycling där högkvalitetsprodukter omvandlas till lågkvalitetsprodukter. Detta medför stora resursförluster. Att spinna, tvätta och färga kläder är resursintensivt i form av energi, vatten samt miljöfarliga kemikalier. Forskning pågår kring upcycling där man istället tar tillvara på fibrerna i ett klädesplagg till nytt tyg och nya plagg.  Detta hade inneburit en betydligt mindre miljöpåverkan, men än så länge saknas teknologin. Mycket material, runt 10-40 procent, går även förlorat under själva klädtillverkningen som numera främst sker i Asien.

Exporten av kläder fortsatt viktig

En betydande andel av alla kläder som samlas in i Sverige av hjälporganisationer och klädbutiker exporteras. För Sveriges största butikskedja av second hand-kläder, Myrorna, såldes under 2016 endast 11 procent av all insamlad textil i butiker i Sverige. Hela 84 procent såldes på den utländska marknaden. Den svenska exporten av begagnade kläder uppskattades 2014 till cirka 21 000 ton. Den största andelen säljs av hjälporganisationer som använder inkomsten till välgörenhet. Textilerna exporteras i första hand till Polen och Tyskland för sortering och vidare för försäljning till Östeuropa, Afrika och Asien. De sociala och ekonomiska effekterna av handeln har länge varit omdiskuterade. Union to union menar att de begagnade kläderna översvämmar afrikanska länder och slår ut inhemsk textilindustri med stor arbetslöshet som följd. I Östafrika, en av de främsta destinationer av klädesflödet, verkar beslutsfattare för ett importförbud för att skydda inhemsk klädproduktion.

Samtidigt är det många som gynnas av klädhandeln, det har jag själv noterat av att besöka en av de största marknaderna i Östafrika, Owinomarknaden, i Ugandas huvudstad Kampala. Här hittar man försäljare som i små stånd eller vid utspridda högar av kläder säljer alla möjliga begagnade plagg – badkläder, balklänningar och skidoveraller. I folkvimlet runt klädhögarna pågår ett intensivt letande och prutande. Den stora kommersen kring de begagnade kläderna visar på att handeln är gynnsam inte bara för försäljare men även köpare som erbjuds ett mycket prisvärt alternativ till nyproducerade butikskläder.

Att importen av begagnade kläder kan ha flera positiva effekter bekräftas i en studie av Nordiska rådet. Studien menar att även om importen kan vara problematisk för en inhemsk produktion så är det främsta hotet mot den eftersatta afrikanska textilindustrin inte begagnade kläder utan importen av billig nyproducerad textil från Asien. Klädhandeln anses istället skapa tusentals jobb kopplat till sortering och försäljning av kläder. De 12 000 ton kläder som varje år exporteras från Norden till den afrikanska kontinenten uppskattas stödja 10 000 informella marknadsförsäljare och deras familjer.

Att begagnade kläder fraktas från Sverige över Europa och hela vägen till Östafrika är inte optimalt. Samtidigt finns det inte en marknad för dessa plagg i Sverige.  Även om de sociala och ekonomiska effekterna av denna handel är omdiskuterade så är den i dagsläget en förutsättning för att den stora majoriteten av svenska plagg ska kunna återanvändas.

Konsumtionen måste ändras

En mer hållbar omställning av klädindustrin kräver även att vi konsumenter förändrar våra vanor. Svenskar tenderar att ha långt mer kläder än vi behöver. Majoriteten av oss, 7 av 10, använder bara hälften av kläderna i vår garderob. Den medvetna konsumenten behöver köpa färre kläder och använda sina plagg längre. Nya affärsmodeller syftar även till att skifta konsumenters fokus från att äga kläder till att istället hyra, till exempel genom klädbibliotek där man kan låna kläder eller företagsom varje månad hyr ut och levererar en ny uppsättning av nytvättade och strukna kläder.

I dagsläget är det främsta sättet att minska klimatpåverkan från klädesindustrin att kläder återanvänds. Exporten av begagnade kläder utgör en viktig del i att förlänga kläders livscykel. Men även återanvändning av kläder behöver förbättras– alltför mycket kläder slängs och går till spillo.

Återigen har vi konsumenter en roll att spela. Genom att köpa kläder av bättre kvalitet så varar våra plagg längre och de har större chans att hitta en ny ägare på en östafrikansk marknad istället för att sluta sina dagar som en nermald trasa i Indien.

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: