Ungas organisering är en av de mest effektiva förebyggande åtgärderna mot väpnad konflikt. Det slår en oberoende rapport från FN:s befolkningsfond fast. Att sluta finansiera ungas organisering är att motverka hållbar fred. Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna får hemläxa, skriver Emelie Weski från LSU.
Moderaterna och Sverigedemokraterna har den senaste tiden gått i bräschen för stora nedskärningar i det internationella biståndet. Upp emot 11 miljarder kronor vill man skära ner. En fjärdedel av dagens bistånd. Samtidigt tar Socialdemokraterna ledningen i att skära ner det nationella statsbidraget till ungdomsorganisationer. Sedan millennieskiftet uppgår den faktiska värdeminskningen av statsbidraget till 15 procent.
Skälet till nedskärningarna sägs vara att pengarna behövs mer på “hemmaplan” och i vardera mans ficka. Men sannolikheten är stor att den här typen av nedskärningar kommer kosta mer än den smakar. Bidragen går nämligen till stor del till civilsamhällesorganisationer som bygger demokrati, håller auktoritära regimer ansvariga och bygger fredliga relationer med Sverige.
Låt mig ge några exempel från Kenya, Myanmar och Filippinerna – där svenskt bistånd till ungdomsorganisationer har en viktig uppgift.
Unga rekryteras till terrorism i Kenya
Rätten till föreningsfrihet, yttrandefrihet och fredlig organisering garanteras av Kenyas konstitution sedan 2010. Trots det utsätts civilsamhällesorganisationer rutinmässigt för förtal och trakasserier – och de undanhålls viktig information.
Ett nytt lagförslag vill förbjuda all form av delning av information och organisering på sociala medier. Samtidigt har terrornätverket Al Shabaab i flera år rekryterat bland unga, under täckmantel och med hjälp av felaktig information.
Möjligheterna för unga att informera sig och stärka sin egna motståndskraft är små. Men Kenyas ungdomsrörelse arbetar med att stärka ungas kapacitet till att söka information och använda källkritik i försvar. Att sluta finansiera ungdomsrörelsen skulle sannolikt bidra till en destabiliserande effekt i ett av regionens mest stabila länder – och göra det ännu lättare för Al Shabaab att rekrytera.
Falska nyheter riktas mot unga i Myanmar
Myanmar är rankat som det land med störst sannolikhet för etnisk rensning och väpnad konflikt 2019. Här eldar trollfabriker på polarisering mellan olika etniska grupper. Myanmars regering inrättade nyligen övervakning i sociala medier genom vad de kallar ”Social Media Monitoring Team”. Syftet är att rikta in sig på pro-Rohingya-aktivister, internationella civilsamhällsorganisationer och utländska medier.
Övervakningsgrupperna producerar falska nyheter på Facebook som riktar sig mot unga. Och de organiserar skrämseltaktiker riktade mot unga företrädare. På det sättet kan kränkningarna mot Rohingya-befolkningen fortgå utan att någon hålls ansvarig. Och utan att omvärlden får reda på något.
Men Myanmars ungdomsrörelse arbetar för att synliggöra kränkningarna och för att ge unga en röst på regionala plattformar för ungdomsorganisationer för att få ut information till omvärlden. Att sluta finansiera ungdomsrörelsen skulle sannolikt leda till ett osynliggörande av kränkningar och ännu fler människor på flykt.
Eskalerande våld mot unga i Filippinerna
Väpnad konflikt föregås alltid av ett strukturellt underminerande av demokratiska principer och rättigheter. Freden börjar därför med förebyggande insatser som tar sig an demokratins kärna. Något som är tydligt i Filippinerna.
De unga som organiserar sig här, i ett av världens länder med snabbast auktoritär utveckling, gör det med sitt eget liv som insats. President Rodrigo Duterte har sedan 2016 drivit på en utrensnings-kampanj. Det så kallade “kriget mot droger” har resulterat i fler än 12 000 utomrättsliga mord och medborgargarden som tar lagen i egna händer. Ungdomar som är avlägset sammankopplade med någon form av drog- eller gängverksamhet dödas. På listan av döda återfinns företrädare för ungdomsorganisationer.
Men den filippinska ungdomsrörelsen arbetar för att möjliggöra ungas representation i beslutsfattande och för att synliggöra kränkningarna. Att sluta finansiera ungdomsrörelsen skulle sannolikt bidra till mer våld i landet och skulle kunna ha en destabiliserande effekt på hela regionen.
Demokratin och freden sätts på spel
Unga är en drivande kraft för revolutioner och rättighetskamper i många delar av världen. Men det demokratiska utrymmet och möjligheten att organisera sig krymper. Och ungdomsorganisationer är särskilt utsatta.
Att säkra freden handlar rentav allt för ofta om att riskisolera ungdomsgruppen, istället för att bygga för ett samhälle som växer. Något som resulterar i grova kränkningar av ungas organisering, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
FN:s befolkningsfond UNFPA:s studie “The Missing Peace” från 2015 sätter en gång för alla ner foten. Ungas möjlighet till självständig och oberoende organisering är ett viktigt verktyg för att att bygga ungas motståndskraft för fred. Men i många länder motverkas ungas organisering.
Även i Sverige, där statsbidragen till ungdomsorganisationer minskar, är det svårare att jobba för hållbar fred. 90 procent av LSU:s medlemmar och partnerorganisationer anger att de arbetar med sakpolitisk påverkan. Det första som ryker när det demokratiska utrymmet krymper. Deras verksamhet handlar nämligen ofta om att ställa det offentliga till svars och synliggöra brott mot de mänskliga rättigheterna.
När pengarna dras in – till ungdomsorganisationer både i Sverige och utomlands – riskeras den internationella säkerheten. En garanti för att det kommer behövas mer kostsamma insatser från försvaret. En militarisering som kommer ha svårt att lösa de faktiska demokratiproblem som ligger till grund för eskalerande spänningar.
När unga hindras från att organisera sig sätter det demokratin och den hållbara freden på spel. Och Sveriges bidrag ska inte underskattas. Biståndet och statsbidraget till ungdomsorganisationer måste höjas nu!
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
