För 56 år sedan beslutade FN:s generalförsamling om avskaffandet av rasdiskriminering. Trots detta sker utbredd och strukturell diskriminering av urfolk både i Guatemala och i Sverige.
FN:s internationella dag för avskaffandet av rasdiskriminering äger rum den 21 mars. Trots att FN:s generalförsamling beslutade detta för 56 år sedan och därmed grundade FN:s första människorättskonventionen rasdiskrimineras fortfarande miljontals människor varje dag. Enligt FN kan rasdiskriminering se ut på olika sätt – allt från avvisande av individer på grund av hudfärg till uppdelning av samhällen och folkmord. Det all rasdiskriminering har gemensamt är att det förstör människors liv, och sker i hög-, medel- och låginkomstländer.
Guatemala och Sverige är bara två exempel på länder som på olika sätt diskriminerar sina urfolk. Det meddelade FN:s rasdiskrimineringskommitté CERD senast 2019 respektive 2020. I Guatemala, som endast är en fjärdedel av Sverige till ytan, tillhör cirka 40 procent av Guatemalas 17 miljoner invånare urfolk. Däribland maya-, xinka-, och garífunafolken. Av Sveriges drygt tio miljoner invånare beräknas i sin tur 20 000 till 40 000 personer tillhöra urfolket samer.
Skyldigheten att respektera urfolks rättigheter och traditioner finns både i guatemalansk och svensk lag. I praktiken ser det dock helt annorlunda ut, visar CERD:s undersökningar. Historisk och strukturell rasdiskriminering av urfolken har lett till allvarliga konsekvenser på individnivå, bland annat i form av socialt utanförskap. Men diskrimineringen sker även på nationell och statlig nivå. CERD menar bland annat att urfolken i Guatemala har begränsat ekonomiskt och politiskt inflytande, vilket också syns i Sverige.
Den svenska regeringen godkänner gruvprojekt i hjärtat av samebyns renbetesmarker
En slående likhet mellan urfolken i Guatemala och samerna är hur deras rätt till mark diskrimineras. Den 26 november 2020 uppmanade CERD Sverige att se till att gruvprojekten i Vapsten sameby stoppas, då projektet äger rum i hjärtat av samebyns traditionella renbetesmarker. CERD menar att gruvprojekten är en del av systematisk diskriminering mot renskötande samer. Den 23 februari 2021 gjorde Sveriges regering dock klart att landet inte kommer att avbryta gruvprojekten i Vapsten sameby. De kommer inte heller att ändra den lagstiftning som möjliggör systematisk diskriminering av samebyar i allmänhet.
– Sveriges svar till CERD är mycket anmärkningsvärt och skickar ett märkligt budskap från ett land som säger sig värna om samiska rättigheter och mänskliga rättigheter enligt internationell rätt, säger Inger-Ann Omma, representant för Vapsten Sameby.
Maya lxil folkets ursprungsby förstördes av kraftverk
Sedan 2013 har minst 17 nya vattenkraftsprojekt inletts på maya lxil folkets territorium i Guatemala. Den guatemalanska regeringen hävdar att satsningen kommer leda till hållbar och ekonomisk utveckling i landets fattigaste regioner. Samtidigt påverkar satsningen urfolkens kultur negativ, anser urfolksborgmästaren Concepción Santaja Gómez. Exempelvis förstördes maya lxil folkets historiska och mytiska ursprungsby när kraftverket Hidro Xacbal anlades på dess mark. Även om en park upprättades för att hedra maya Ixil folket måste urfolksgrupper ansöka om tillstånd för att få samlas på platsen och utföra ritualer där. Urfolksledaren Mario López likställer regeringens agerande med kolonialism.
– Företag roffar åt sig och privatiserar marken. Kolonialismen fortsätter, bara på ett mer subtilt, modernt och diplomatiskt sätt, säger Mario López, urfolksledare i Guatemala.
FN:s uppmaning
FN varnar återkommande om pågående diskriminering mot urfolken i Sverige och Guatemala, och det är tydligt att FN:s konvention om rasdiskriminering inte efterlevs av någon av länderna. Även om du som privatperson inte kan lösa strukturell rasdiskriminering själv, kan du vara en del av förändringen som krävs. FN uppmanar att du som medmänniska bör vara med i kampen mot rasdiskriminering genom att läsa på om historien om rasdiskriminering i världen och läget just nu, genom att du utbildar dig själv kan du också utbilda och påminna andra om ämnet och att reagera och agera när du ser rasdiskriminering.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se