När julen står för dörren och känner vi oss ofta lite extra givmilda och generösa. Arbetsgivare köper getter till “fattiga afrikanska familjer” till sina anställda, filmklipp med undernärda barn gör oss gråtmilda, och från högtalarna i våra shoppingcentra spelas Band Aids låt från -84 Do they know it’s Christmas?:
“And there won’t be snow in Africa this Christmas time
The greatest gift they’ll get this year is life”
Det är klart att vi, som har det så bra och som har lyckats så väl med utvecklingen, behöver hjälpa dem som inte själva har nått dit. Det blir praktiskt taget vårt ansvar att rädda de stackars fattiga människorna från fattigdom.
Eller?
Hur påverkar dessa svart-vita budskap om givmildhet och fattigdom hur vi svenskar uppfattar oss själva och vår roll i en värld som är ojämlik? För att kunna ta oss an dessa frågor behöver vi vända oss till svåra och känsliga frågeställningar som rör identitet, ojämlikhet och en – ofta välvillig, men extremt djuprotad – rasism gentemot människor som lever i utsatta förhållanden. Denna ”välviljans rasism” heter på engelska White savior complex, eller white saviourism, och är tron på att den vita befolkningen måste rädda människor i låginkomstländer, efter som de inte anses kapabla att göra det själva.
Hur kan vi prata om bistånd och välgörenhet utan att det blir ”vi och dom”? Är det okej att spä på stereotyper för att få in pengar till behövande? Vad händer när svarta personer blir ”rekvisita” i bilder och inte får sitt namn utskrivet? Finns det något rätt svar i den här situationen? Detta, och mycket mer, ska vi prata om den 3 december i ett panelsamtal i Zoom med:
Marcus Lundstedt, Director Media and Advocacy på We Effect, som bland annat tagit fram rapporten ”Alla har ett namn”, som belyser vilka som får sitt namn utskrivet i media, med fokus på biståndsrapportering.
och Barakat B. Ghebrehawariat som jobbar med normkritisk kommunikation och driver förändringsbyrån Demokrateam. Barakat sitter även i styrelsen för Orten.io, är ledamot i insynsrådet vid Nationalmuseum och medlem i Reach for Changes advisory board.
Paneldiskussionen modereras av Mona Nechma, projektledare på LSU med ansvar för antirasistiskt arbete i ungdomsrörelsen. Hon har ett särskilt engagemang för folkbildning och jämlikhet och är även med och producerar poddarna Vidga normen-podden och TALET.
Välkommen till ett panelsamtal som tar upp ämnen som är svåra prata om, men som därför är extra viktiga.
Samtalet arrangeras av FUF – Föreningen för utvecklingsfrågor. Det sker via Zoom och kräver föranmälan då det finns begränsat antal platser. Observera att anmälan stänger den 2/12 23:55.
