”Enhetens marsch”. Protest mot Lukasjenko, 6 september 2020. Foto: Homoatrox. En.wikipedia.org 2020 Belarusian protests.

Krönika

Ett kvinnligt perspektiv på protesterna i Belarus

Protesterna i Belarus mot Lukasjenko har varit omfattande under hösten. Under ett digitalt seminarium berättar tre kvinnor om sina upplevelser under protesterna i Belarus.

I början på augusti vann Alexander Lukasjenko, som har varit president i Belarus sedan 1994, valet i landet med över 80 procent av rösterna. Omfattande protester tog fart mot valresultatet och den diktatoriska regimen. Många demonstranterna har gripits och vittnat om ett kraftigt övervåld från polisen. Tusentals kvinnor och HBTQ-aktivister deltar i protesterna, och kvinnomarscher har blivit ett återkommande inslag under protesterna.

Ett saknat perspektiv

Feministiska och queerperspektiv saknas ofta i mediebevakning av protester. I webinariet ”66 Dagar av Civil Motstånd i Belarus genom Kvinnors Ögon” delade tre belarusiska kvinnor erfarenheter av sina deltagande i protesterna. Alla tre kvinnorna är feministiska aktivister och sysslar med jämställdhets- eller hbtq-frågor. 

Under protesterna i Belarus utnyttjade många kvinnor sin könsidentitet när de organiserade fredliga kvinnomarscher. Polisen fick inte skjuta på kvinnor klädda i vitt efter klockan nio på morgonen enligt kvinnorna i samtalet, och fick därmed en unik position att komma undan kravallpolisen. 

Vad är rätt och fel?

Men alla är inte bekväma med denna ”sexistiska skyddsslöja” som de på ett sätt använder som skydd under protesterna. De frågar sig varför just de ska vara säkra, bara på grund av sitt kön. Kvinnornas marscher förlitade sig också starkt på att deltagare klädde sig i traditionella ”jungfrukläder”. Men flera queer-kvinnor som inte anslöt sig till de vitklädda kvinnorna, kände sig på ett sätt utelämnade från gruppen. 

Det finns en motstridighet mellan kvinnorna vad som är rätt och fel. Är det viktigare att lägga undan meningsskiljaktigheter för att förenas kring en fredlig symbol av en ”jungfru”, även om den utesluter några? Eller är det viktigare att stå upp för ens identitet under en stormig tid i Belarus? Det var några av frågorna som kvinnorna i seminariet diskuterade. 

Polisbrutaliteteten ökar

Protesterna i Belarus fortsätter – den 25 oktober cirka 100 000 personer samlades i demonstrationer i huvudstad Minsk, enligt en uppskattning i lokal media. Flera fabriker deltog i generalstrejk som började den 26 oktober. Polisbrutalitetet fortfarande ökar – polisen har använt gummikulor och tårgas för att lösa upp protesterna. Minst 1043 personer greps den 15 november under protesterna i Minsk. Det är fortfarande mycket osäkert om protesterna kan leda till demokratiskt regimskifte eller om diktatur ska återställs. 

En sak är säker – Belarus kommer aldrig att bli som det en gång var sa en av webinariet:s deltagare. Kvinnor i Belarus höjde sina röster, och känslan av frihet är sannolikt inte något de kommer att släppa särskilt lätt.

Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: