burkina faso

Burkina Faso mellan hopp och förtvivlan

Burkina Faso i Västafrika har på senare tid pendlat mellan hopp och förtvivlan. Efter att länge ha varit ett visserligen stabilt, men auktoritärt styrt land, väcktes för några år sedan stora förhoppningar. Massdemonstrationer och protester i huvudstaden Ouagadougou och på andra håll i landet tvingade president Blaise Compaoré bort från makten och ut ur landet. Trots att kvarvarande specialstyrkor genomförde ett kuppförsök hösten 2015 lyckades landet senare det året genomföra demokratiska president- och parlamentsval.

Men den unga demokratin ställdes snart inför nya, dramatiska utmaningar. Terrorattentat spillde över från grannlandet Mali. Efterhand ledde rekrytering och våldsam radikalisering till att terrorattentaten också blev ett inhemskt problem. På senare tid har motsättningarna delvis börjat ta sig etniska förtecken. Självförsvarsstyrkor växer i styrka medan myndigheterna brottas med otillräckliga resurser. Mer än en halv miljon människor är i dagsläget internflyktingar. Den siffran kan komma att stiga till det dubbla under 2020, enligt FN:s prognoser och nu en global pandemi på detta.

Vad driver denna utveckling och vad kan man vänta sig av framtiden? I ett samtal analyserar Sten Hagberg och Mats Hårsmar den aktuella situationen. Hagberg är professor i kulturantropologi vid Uppsala Universitet, och har de senaste 30 åren forskat kring flera teman i Burkina Faso och Mali. Han är också Burkina Fasos honorärkonsul i Sverige. Hårsmar arbetar vid Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, men var under 2015 – 18 chargé d’affaires a.i. samt biståndsråd vid Sveriges ambassad i Burkina Faso. Hårsmar har dessutom i flera omgångar bedrivit forskning i Burkina Faso.

Dela det här: