Samtidigt som det civila samhällets betydelse för utvecklingssamarbetet understryks minskar dess handlingsutrymme. Reaktionerna mot detta har hittills varit trevande, både i Sverige och internationellt. Nu krävs strategiska motåtgärder, skriver Agneta Gunnarsson, författare till en ny rapport om det allt hårdare klimatet för det civila samhället.
Det civila samhällets betydelse för utveckling och mänskliga rättigheter har betonats under senare år. Vid möten som följt upp Parisdeklarationen om biståndets effektivitet har civilsamhällets viktiga roll lyfts fram. En internationell arbetsgrupp överväger just nu hur administrativa krav på biståndsorganisationer i det civila samhället kan samordnas för att underlätta deras arbete. I Sverige kanaliseras cirka en tredjedel av biståndsmyndigheten Sidas budget genom det civila samhället.
Samtidigt finns en global trend som går i motsatt riktning. Det civila samhällets handlingsutrymme begränsas mer och mer. Organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter drabbas värst. I land efter land inskränks möjligheterna för dessa organisationer att ta emot stöd från andra länder, snäva restriktioner för verksamheten införs och det ställs orimliga redovisningskrav som tar tid och resurser. Hot, försvinnanden och mord förekommer också, men har alltmer ersatts av mer sofistikerade metoder som inte väcker lika mycket protester.
Demokratiska stater inga undantag
Det krympande utrymmet för det civila samhället är inte begränsat till diktaturer och länder med auktoritära tendenser. Det har även spritt sig till stater som betraktas som demokratiska. Enligt Civicus, en global allians av ideella organisationer, fanns det år 2014 hot av olika slag mot det civila samhället i närmare hundra länder.
På ett övergripande plan avspeglar det hårdnande klimatet det faktum att demokratins utbredning i världen är bruten. Medan USA och Europa kämpat med finanskris och låg tillväxt har Kina flyttat fram sina positioner, även på biståndets område. Ryssland har gått i alltmer auktoritär riktning. Många länder har stannat halvvägs i övergången från diktatur till demokrati.
Det så kallade kriget mot terrorismen medförde restriktioner för att stoppa nya terrorattentat, till exempel avseende resor och överföring av pengar mellan länder. Kriget mot terrorismen blev även en förevändning att slå ner på det civila samhället. En annan orsak till det krympande utrymmet är att händelseutvecklingen i Ukraina, ”den arabiska våren” och liknande protester har skrämt många makthavare.
Åtgärder ej i proportion till problemets storlek
Reaktionerna har hittills varit trevande, både i Sverige och internationellt. Det finns flera orsaker till detta. Den överblick som krävs för att se det globala mönstret har ibland saknats. Drabbade organisationer bedömer många gånger att den bästa strategin är att ligga lågt. Det är inte heller självklart var gränsen går mellan staters legitima krav på kontroll och människors rätt att organisera sig och protestera. Dessutom finns det ofta intressen, som säkerhets- eller handelspolitik, som väger tyngre än att värna om civilsamhällets möjligheter att verka.
USA, EU och även enskilda länder, som Sverige, har på senare tid börjat uppmärksamma situationen. Men fortfarande saknas, för att citera demokratiexperten Thomas Carothers, ”breda, samordnade åtgärder som står i proportion till problemets storlek”.
I Sverige diskuteras det krympande utrymmet i samband med nya policydokument, Sida bidrar till ett antal riktade insatser och enskilda biståndsorganisationer stöder drabbade partners, deltar i protestaktioner med mera. Men det finns fler åtgärder som UD, Sida och biståndsorganisationer kan överväga:
– Åtgärder mot det hårdnande klimatet för civilsamhället handlar inte bara om att hantera aktuella problem i enskilda projekt och program, utan bör tas upp på policynivå. Övergripande förhållningssätt till olika aspekter av det krympande utrymmet behöver diskuteras.
– Diskussionen behöver breddas från att enbart handla om det civila samhället till att ta upp förutsättningarna för bistånd som ska främja demokrati och mänskliga rättigheter, olika aktörers roller med mera.
– Svenska civilsamhällesorganisationer behöver utbyta erfarenheter och samverka med varandra och med andra biståndsaktörer på nationell och internationell nivå.
– De svenska ambassaderna bör utöka dialogen med det civila samhället i samarbetsländer, även med organisationer utanför huvudstäderna.
– För att fortsätta verka i länder med krympande utrymme kan organisationer behöva anpassa sina insatser och rikta mer stöd till verksamhet som tolereras av myndigheterna. Erfarenheter hittills tyder på att arbete på lokal nivå kan vara en sådan möjlighet.
– Mer kvalificerade situationsanalyser, bättre dokumentation och utrymme för att dra lärdomar behövs. Kärva tider och snabba förändringar kräver bra beslutsunderlag.
– Stödet till partnerorganisationer i Syd behöver anpassas efter det hårdnande klimatet och vad organisationerna själva efterfrågar.
– Sidas krav på partnerorganisationer bör anpassas efter de nya svårigheter som dessa organisationer möter. För att civilsamhällesorganisationernas mervärde inte ska gå förlorat är det också viktigt att de ses som självständiga aktörer, inte utförare av Sveriges utvecklingsagenda.
– Ett större fokus på ansvarighet gentemot de människor som ska dra nytta av insatserna kan vara ett sätt att öka legitimiteten hos program och projekt – och därmed göra det svårare för myndigheterna att ingripa mot dem.
Till sist: När det globala civila samhället upplever ett allt hårdare klimat är det extra olyckligt att biståndet till civilsamhällesorganisationer minskar. Oavsett kostnader för flyktingmottagande bör regeringen ompröva föreslagna nedskärningar. Ett svagare civilsamhälle riskerar på sikt att bidra till sämre respekt för mänskliga rättigheter – och därmed att fler människor drivs på flykt.
Agneta Gunnarsson
Den 26 april presenterar Agneta Gunnarsson rapporten Krympande utrymme för det civila samhället vid ett frukostseminarium på Arena idé.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se