I samband med striderna i Sudan har en akut humanitär katastrof utvecklats i landet, där miljontals sudaneser kämpar för sin överlevnad. Konflikten har lett till över 12 000 dödsfall och drivit 6,9 miljoner människor från sina hem. Hälso- och sjukvårdssystemet befinner sig på randen till kollaps, och det råder akut vatten- och matbrist i landet. Men trots den akuta situationen har det internationella stödet inte motsvarat behoven.
Sudan befinner sig i en akut humanitär katastrof. Med strider runt om i landet befinner sig miljontals civila i katastrofala förhållanden och bristen på förnödenheter som vatten, mat och mediciner ökar. Åtta månader efter konfliktens början har situationen avsevärt försämrats för den sudanesiska befolkningen – och människor i landet är i behov av akuta insatser.
– Bort från världens ögon och nyhetsrubriker fortsätter konflikten i Sudan att rasa. Över hela landet utspelar sig en ofattbar humanitär kris, eftersom fler och fler människor fördrivs av de obevekliga striderna, säger Dominique Hyde, chef för yttre förbindelser vid FN:s flyktingorgan (UNHCR).
Konflikt mellan armén och paramilitär grupp
Den 15 april 2023 bröt strider ut mellan den sudanesiska armén (SAF) och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF) i landets huvudstad Khartoum. Striderna bröt ut efter månader av spänning mellan grupperna. En förhandling om en ombildning av säkerhetsstyrkorna i en ny övergångsregering blev startskottet för konflikten. Grupperna, som tillsammans arbetade för att avsätta Sudans övergångsregering i oktober 2021, stod nu i opposition till varandra.
Konflikten spred sig från Khartoum till andra delar av landet, inklusive städer i Darfurområdet i västra Sudan – som länge har varit drabbat av väpnade konflikter. Vissa av de handlingar som grupperna har utfört är krigsförbrytelser, enligt internationell lag. Bland annat har flera rapporter avslöjat att den paramilitära gruppen RSF har begått massvåldtäkter och etnisk rensning.
– Varje dag dödas och fördrivs civila i Sudan när konflikten fortsätter att rasa; otaliga liv har förstörts i onödan under de senaste sex månaderna, säger Tigere Chagutah, regionchef på Amnesty International Öst- och Sydafrika.
Redan innan konflikten mellan SAF och RSF brottades Sudan med en humanitär kris, ekonomisk och politisk instabilitet samt utbredd fattigdom. Dessa utmaningar har förvärrats ytterligare av den pågående konflikten.
Människor fördrivs från sina hem
Mellan april och november 2023 har det rapporterats omkring 12 000 dödsfall kopplade till konflikten, enligt FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (OCHA), och omkring 6,9 miljoner människor har tvingats lämna sina hem. Majoriteten, 5,4 miljoner människor, har fördrivits inom landets gränser, vilket gör Sudan till det land i världen med den högsta andelen internflyktingar. Samtidigt har andra sökt skydd i grannländer som Tchad, Egypten, Sydsudan och Centralafrikanska republiken i ett försök att undkomma den pågående krisen. Det massiva antalet fördrivna människor inkluderar inte bara de som redan var internflyktingar från tidigare konflikter i landet, utan även människor som flytt från andra länder till Sudan för att söka skydd.
Flera humanitära organisationer slår larm om att Sudans hälso- och sjukvårdssystem närmar sig en total kollaps. Många sjukhus är ur drift, akutmottagningar är överbelastade, och flera sjukhus har tvingats stänga helt. I Khartoum bevittnar Läkare Utan Gränser en av de mest intensiva urbana konflikterna som pågår i världen just nu. Sjukhusen översvämmas av ett stort antal människor som anländer med livshotande skador, vilket tvingar vårdpersonalen att vidta extrema åtgärder som amputationer.
Sjukvården kämpar under enorm press till följd av personalbrist, brist på livsnödvändiga mediciner och utrustning. Upprepade attacker mot sjukhus, riktade mot personal, patienter och transport av medicinska förnödenheter, har skapat allvarliga hinder för tillhandahållandet av hälsotjänster.
– Utan brådskande åtgärder kommer de mest utsatta människorna att fortsätta att bära bördan av våldet, vilket resulterar i fler dödsfall som kan undvikas, säger Frauke Ossig, uppdragschef på Läkare Utan Gränser.
Samtidigt sprider sig sjukdomar i en alarmerande takt. Under perioden mellan maj och oktober i år har cirka 1 900 människor, främst barn, förlorat sina liv i flyktingläger till följd av mässling och allvarlig undernäring. Samtidigt rapporteras ökande fall av infektionssjukdomar som kolera och malaria i flera delstater, vilket har resulterat i flera hundra dödsfall sedan april. Internationella aktörer såsom FN:s flyktingorgan (UNHCR) och Världshälsoorganisationen (WHO) slår larm om den kritiska hälsosituationen som följer av den pågående konflikten i Sudan. De varnar för att situationen kommer att förvärras om inte omedelbara åtgärder vidtas för att hantera och bekämpa den allvarliga situationen.
– Världen har medlen och pengarna för att förhindra vart och ett av dessa dödsfall till följd av mässling eller undernäring. Och ändå dör dussintals barn varje dag – ett resultat av denna förödande konflikt och bristen på global uppmärksamhet. Vi kan förhindra fler dödsfall, men behöver pengar för insatser och framför allt ett slut på striderna, säger Filippo Grandi, FN:s högkommissarie för flyktingar.
18 miljoner människor i hungersnöd
Enligt FN:s World Food Programme (WFP) befinner sig nästan 18 miljoner människor i akut hungersnöd till följd av det pågående kriget. Leni Kinzli, talesperson för WFP i Sudan, jämför denna siffra med hela befolkningen i Nederländerna och lyfter att behovet av stöd har mer än fördubblats jämfört med föregående år. Nästan fem miljoner människor befinner sig i ett nödläge vad gäller hunger.
Trots att det finns insatser på plats i olika områden i Sudan är den respons som ges långt ifrån tillräcklig för att möta de akuta och omfattande behoven. I ett uttalande understryker Läkare Utan Gränser vikten av en omedelbar och kraftig ökning av humanitära insatser för att mildra den pågående krisen. Organisationen understryker att de främsta behoven för den sudanesiska civilbefolkningen är tillgång till grundläggande nödvändigheter såsom mat, vatten, medicin och säkerhet.
Flera andra internationella humanitära organisationer slår larm om att finansieringen till Sudan och dess lidande befolkning inte bör hållas tillbaka. Det krävs akut internationellt ingripande för att säkerställa att nödvändiga resurser når fram till de drabbade och att möta det växande behovet av stöd.
– Det är även dags för givarna att öka sitt stöd. Det internationella samfundet kan inte överge Sudans folk, skriver Martin Griffiths, undergeneralsekreterare för humanitära frågor och nödhjälpskoordinator på OCHA.
Konflikterna i Sudan
I april 2023 bröt strider ut i Sudans huvudstad Khartoum mellan Sudans armé (SAF) och paramilitärgruppen Rapid Support Forces (RSF), vilket ökade risken och oron för inbördeskrig. Konflikten utgör en maktkamp mellan general Abdel Fattah al-Burhan (SAF) och Mohamed Hamdan ”Hemedti” Dagalo (RSF), båda med centrala roller i landets styrande generalråd efter statskuppen 2021 och avsättningen av den tidigare presidenten Omar al-Bashir.
Sudans historia av konflikter är mångårig och har innefattat utländska invasioner, etniska spänningar, religiösa konflikter och strider om resurser. De två inbördeskrigen, 1955–1978 och 1983–2005, mellan den sudanesiska regeringen och de södra regionernas gerillaorganisationer Anyanya (1955–1978) och Sudan People’s Liberation Army (SPLA) (1983–2005) ledde till 1,5 miljoner dödsfall. Konflikten i Darfur i västra Sudan började 2003 och har lett till två miljoner människors flykt från sina hem och över 200 000 dödsfall. Sedan Sudans självständighet 1956 har över 15 militärkupper genomförts i Sudan och landet har huvudsakligen styrts av militären, med avbrott av perioder med demokratiskt parlamentariskt styre.
Källa: Britannica.com
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se