Tilltron till Colombias militär är svag i Colombia. Det försvårar fredsprocessen, skriver debattören. Foto: Piqsels

Debatt

Militärers övergrepp skapar frågor om Sveriges stöd till Colombia

I slutet av juni kidnappade och våldtog sju colombianska militärer en 11-årig flicka från urfolket Emberá-Chamí. Denna grymma händelse väcker frågor om hur Sverige – som är en stor givare till den pågående fredsprocessen – bör förhålla sig till utvecklingen i Colombia. Det skriver masterstudenten Mimmi Clase Hagman.

Kidnappningen och gruppvåldtäkten i departementet Risaralda har präglat den offentliga debatten i Colombia de senaste dagarna. De sju militärerna erkände snabbt sina brott och presidenten Iván Duque Márquez menar att den nystiftade lagen om livstidsstraff för sexuella övergrepp på barn skulle kunna tillämpas. Frågan är dock om fallet första ska dömas via urfolkens egna juridiska system.

När en stats legitimitet att utöva sitt våldsmonopol ifrågasätts av den egna befolkningen sätts hela rättsstaten i gungning och i långa loppet urholkas demokratin. Förtroendet för den colombianska militären har visat sig vara relativt lågt (56 procent) i Colombia – utifrån de senaste resultaten från en attitydundersökning som är publicerad av opinionsinstitutetet Latinobarómetro.

Det låga förtroendet bland befolkningen präglas av den mer än fem decennier långa interna väpnade konflikten som fick ett officiellt slut år 2016, med fredsfördraget mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan. Att befolkningen nu fortsätter att ifrågasätta statens våldsmonopol kan försvåra den pågående processen av freds- och statsbyggande i landet.

Just nu råder en period av övergångsrättvisa i Colombia, ledd av statliga institutioner. Under den perioden är tanken att en förbättrad samexistens bland Colombias befolkning och ett sökande efter sanning ska leda till ett fredligare samhälle. På det sättet ska fredsfördraget kunna bli verklighet.

Våldet har dock fortsatt att utmana de fredliga processerna när nya illegala grupper har uppstått i vakuumet efter FARC-gerillan. Landet präglas även av många mord på människorättsförsvarare och social ledare efter fredsavtalet år 2016. Det förstärker och påskyndar en fragmentering av det colombianska samhället.

De grova våldsbrotten mot den 11-åriga flickan begicks av sju soldater från Colombias militär i urfolksterritoriet Pueblo Rico, i departementet Risaralda i västra Colombia. Det visar på stora brister och utmaningar inom försvarsmakten i Colombia. De sju soldaterna som skulle skydda civila och upprätta säkerhet begick grova brott under sin arbetstid på urfolksterritorier.

De kidnappade först den 11-åriga flickan i skogen och våldtog henne sedan. De frihetsberövande henne i mer än 15 timmar. Enbart en soldat vägrade att vara med i gruppvåldtäkten men stannade istället kvar och observerade händelsen utan att stoppa den.

Flickan kunde sedan identifiera tre av våldtäktsmännen när fallet uppdagades. Samtliga soldaterna erkände direkt och togs genast ur tjänst. Nu ska en rättprocess inledas. Den kan leda till livstidsfängelse för gärningsmännen då en ny lag för att förstärka skyddet mot sexuella övergrepp på barn har antagits i Colombia. Något som även uppmuntras av presidenten Iván Duque Márquez.

En annan utgång är att fallet först behandlas via urfolkens egna juridiska system med stöd av Colombias konstitution från 1991, FN:s deklaration om urfolkens rättigheter från 2007 samt fredsfördraget från 2016. Det skulle eventuellt kunna ge ökad legitimitet för den colombianska rättsstaten i frågan om respekten för urfolkens rättigheter.

Denna grymma händelse väcker dock frågor om hur Sverige bör förhålla sig till utvecklingen i Colombia. Sverige är en stor givare till den pågående processen av freds- och statsbyggande. Kvinnor och ungas deltagande är prioriterat i enlighet med FN:s säkerhetsresolutioner 1325 och 2250. Ett samarbete för säkerhetssektorreform (SSR) ingår även i den nuvarande Colombiastrategin 2016–2020 där både polisen och militärväsendet i Colombia har fått svenskt stöd. Ett förslag är att Sverige i den kommande Colombiastrategin 2021–2025 vidareutvecklar detta stödet så att resurserna används på bästa möjliga vis med extra fokus på militären. Det skulle kunna innebära ett fördjupat fokus på humanitära aspekter utifrån ett rättighetsperspektiv.

Sammantaget bör, i en fungerande rättsstat, hela befolkningens rättigheter tillgodoses oavsett kön, etnicitet eller socioekonomisk tillhörighet. De grova brotten som skedde i Risaralda mot den 11-åriga flickan gör oss uppmärksamma på de stora utmaningarna som finns i det colombianska samhället. Ett samhälle som präglas av enorma ojämlikheter mellan olika befolkningsgrupper. Ett brutet samhällskontrakt mellan staten och dess befolkning i kombination med ett svagt förtroende för de statliga institutionerna försvårar fredsprocessen. För att få en hållbar fred i Colombia måste den colombianska staten uppfylla sina grundläggande uppgifter så som att kunna garantera mänsklig säkerhet. Ingen flicka ska utsättas för övergrepp av militären. Sveriges fortsatta stöd till Colombia är viktigt.

Dela det här: