Flyg, vatten och kärnkraft – i skuggan av regeringsfrågan

När de flesta debattörer i svensk media ägnat sig åt att diskutera Sveriges inrikespolitik har några få eldsjälar bjudit på debatt kring Sveriges roll för klimatet och global hållbarhet. Flygutsläpp, vattenkonsumtion och kärnkraft är några av de ämnen som diskuterats under veckan.

“Flygresandet ökar för snabbt och den tekniska utvecklingen och begränsningarna går för långsamt”, skriver tre representanter från Vänsterpartiet i en debattartikel i Dagens ETC. De är skeptiska till att Sverige kommer att kunna uppnå utsläppsmålen om vi fortsätter på samma spår som nu. Ur ett internationellt perspektiv vill skribenterna se att Sverige gör mer för att driva på frågan om beskattning av flygbränsle. Flyget har länge varit undantaget från alla åtgärder för att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Men det går inte längre, skriver debattörerna.

I Göteborgs-Posten bjuder historikern Christer Nilsson på en reflektion kring svenskars konsumtion av vatten. Mycket tyder på att vattenförsörjning – och fördelning – kommer att vara en av framtidens globala utmaningar. I Sverige säljs varje år över 130 miljoner liter flaskvatten, trots vår stora tillgång och höga kvalitet på kranvatten. Detta i en tid då cirka 2,1 miljoner människor i världen saknar tillgång till rent vatten. Det krävs tre liter vatten för att producera en liter flaskvatten. Och förutom att välja kranvatten istället för att köpa, bör vi även tänka på den mat vi slänger från tallriken, skriver Christer Nilsson.

I ett debattinlägg av entreprenören Karolina Wallin Brorsson i Sydsvenskan talas också om den roll som svenska privatpersoner kan ha för utvecklingen av vår planet. “Vi måste börja om formulera måtten på tillväxt så att framgång för företag inte bara mäts i ekonomiska bedrifter, utan även i sociala och miljömässiga”, skriver Wallin Brorsson. Om människor börjar handla efter hållbarhetstänkt kommer företag naturligt att följa med trenden och behöva svara mot kundens krav. I framtiden spår Wallin Brorsson att det kommer finnas en allt större marknad som tillåter svenska kunder att hyra allt, en “delningsekonomi” som på ett hållbart sätt återanvänder produkter. “Att äga kommer inte längre att vara lika viktigt”, tror Wallin Brorsson.

Ur ett annat klimatperspektiv lyfter Martina Sturek, ordförande för Women in nuclear Sverige, kärnkraftens låga påverkan på klimatet. I en replik till bland andra Feministiskt Initiativs Gudrun Schyman menar Sturek, med stöd från rapporter från FN, att kärnkraft ger upphov till mindre stråldos än sol- och vindkraft. Tillsammans med vindkraft orsakar kärnkraft mindre koldioxidutsläpp än solkraft, skriver hon. Kärnkraft bör ses som en del av lösningen för att uppnå övergången från den fossila energin, menar Sturek.