Krig, konflikter och klimatförändringarna leder till ökade behov av bistånd runt om i världen, främst i globala syd. Trots det uteslöt den tidigare brittiska regeringen en ökning av biståndet i budgeten, vilket har kritiserats av flera hjälporganisationer. Det brittiska Labour-partiet, som nyligen säkrade egen majoritet i parlamentet, är däremot positivt inställda till att återgå till högre 0,7 procent av BNI – men förändringen väntas dröja.
Under våren presenterade den tidigare brittiska regeringen, med finansminister Jeremy Hunt i spetsen, den nya vårbudgeten för allmänheten. Budgeten visade att regeringen fortfarande inte har återgått till det internationella åtagandet för bistånd – som innebär att 0,7 procent av landets bruttonationalinkomst (BNI) ska avsättas till bistånd.
Storbritanniens bilaterala bistånd – det vill säga ekonomiskt stöd från Storbritannien till ett land eller en region – minskade i stället ytterligare under 2024 – trots den tidigare regeringens löfte om att nedskärningarna som tillkännagavs 2021 endast var tillfälliga.
Den 4 juli 2024 vann Labour-partiet majoritet i det brittiska parlamentsvalet. Keir Starmer, Labours ledare och Storbritanniens nya premiärminister, har uppgett att biståndet kommer att återgå till 0,7 procent av BNI, men det väntas dröja tills detta blir verklighet.
Når inte upp till internationella riktlinjer för biståndet
Historiskt sett har Storbritannien varit en pionjär i biståndsvärlden. Numera är Storbritannien det tredje landet i världen som avsätter mest bistånd för utvecklingssamarbete. Storbritannien har, tillsammans med resten av världens 30 rikaste länder, ett internationellt åtagande att avsätta 0,7 procent av landets BNI till bistånd, ett mål som sattes av FN 1970.
OECD-DAC, det vill säga Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings biståndskommitté, har ett regelverk för vad som räknas som bistånd och som säkerställer biståndets kvalitet. OECD-DAC:s rekommendation för bistånd är 0,7 procent av landets BNI. Men detta är snarare en riktlinje än ett krav för medlemsländerna, och därför beslutade den tidigare brittiska regeringen att minska biståndet från 0,7 procent av landets BNI till 0,5 procent i slutet av 2020. Enligt den tidigare regeringen var detta på grund av coronapandemin, som bland annat ledde till hög inflation, stigande räntor och en eskalerad bostadskris.
Minskningen av biståndsbudgeten landade på fyra miljarder pund per år. I och med det har Storbritanniens bistånd sjunkit från sin topp på 15,1 miljarder pund 2019 till 14,5 miljarder pund 2020 och 11,4 miljarder pund 2021. Biståndet steg till 12,8 miljarder pund 2022 – men då spenderades 29 procent av budgeten i Storbritannien för att täcka kostnaderna för att ta emot flyktingar.
Kritik mot nedskärningarna i biståndet
En annan förändring som har skett i Storbritanniens bistånd under de senaste åren är att regeringen har ökat biståndet till Ukraina sedan Rysslands invasion, och samtidigt minskat sitt stöd till andra länder och regioner.
I regeringens budget för 2022 tilldelades Ukraina 342 miljoner pund, och det är numera det land som tilldelas näst mest bistånd från Storbritannien, efter Afghanistan. Afrika är den världsdel som tar emot mest bistånd av Storbritannien, men biståndet till kontinenten har sjunkit under de senaste åren.
I och med att Storbritannien är en av världens största biståndsgivare påverkar nedskärningarna i biståndsbudgeten det internationella utvecklingsarbetet i globala syd. Detta har kritiserats av hjälporganisationer.
– Storbritannien måste leva upp till sina värderingar, hävdar Brittiska Röda Korset som respons på landets nedskärningar i biståndet.
En utredning som har tagits fram på uppdrag av den brittiska regeringen visar att nedskärningarna i biståndet kan leda till att tusentals kvinnor i Afrika kommer att dö under graviditet och förlossning. Utredningen visar också att en halv miljon kvinnor och barn i Jemen inte kommer att få tillgång till sjukvård.
Även OECD riktar kritik mot den tidigare regeringens beslut att sänka biståndet från 0,7 procent av landets BNI till 0,5 procent, eftersom det strider mot OECD-DAC:s riktlinjer. OECD riktar dessutom kritik mot att Storbritannien använder medel avsatt för bistånd till avräkning för inhemska flyttningskostnader. Organisationer ifrågasätter också omfördelningen med mer bistånd till Ukraina, eftersom det innebär en minskning av stöd till andra områden.
– Länder och regioner i Afrika hamnar i skuggan av kriget i Ukraina, trots de enorma behoven på kontinenten, vilket riskerar att få långsiktiga konsekvenser, skriver OECD.
Flera andra regeringar i globala nord beslutade om markanta nedskärningar i sina biståndsbudgetar från 2020 till 2022, däribland Sverige, Norge och Italien. Nedskärningarna resulterade i att biståndet till Jemen minskade med 144 miljoner pund, Syrien 118 miljoner pund, Somalia 132 miljoner pund och Sydsudan 80 miljoner pund, enligt uppgifter från det brittiska underhuset.
– Att neka biståndsprogram nödvändig finansiering skadar utsatta samhällen och Storbritanniens rykte, och det destabiliserar världen ytterligare, säger Sarah Champion, Labour-parlamentariker och ordförande för kommittén International Development Select Committee i det brittiska parlamentet.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se