Sveriges nu inskickade Natoansökan och den svenska vapenexporten har stått högt på agendan den senaste veckan. Ett potentiellt svenskt Natomedlemskap har både väckt kritik och motstånd. Dels för att beslutet inte är framröstat av svenska folket, dels för att ansökan inte har välkomnats av Turkiet.
Måndagen den 16 maj meddelade Magdalena Andersson på en pressträff att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Beslutet fattades tidigare samma dag av regeringen på en extrainsatt sammankomst, efter att frågan hade debatterats i riksdagen. Statsministern fastslog att en majoritet av riksdagspartierna nu stödjer ett svenskt Natomedlemskap, rapporterade SVT Nyheter.
Framåt kvällen den 16 maj, efter att regeringens beslut i Natofrågan tillkännagivits, publicerade Expressen Kajsa Ekis Ekmans debattartikel där hon kritiserade den grund utifrån vilken regeringen har fattat beslutet. Hon saknar en förklaring till att en folkomröstning uteblir eller varför beslutet inte fattas efter riksdagsvalet, som infaller inom fyra månader.
– Den som menar att situationen är så akut att vi inte hinner rösta, bör fundera över sin hållning till de demokratiska grundprinciperna och studera historia. I samtliga fall då statschefer har upplöst riksdagar, instiftat undantagslagar eller genomfört kupper har det hänvisats till akuta situationer, skriver Kajsa Ekis Ekman.
Den svenska Natomedlemsansökan mötte även motstånd från Turkiet. Fahrettin Altun, chef för Turkiets kommunikationsdirektorat under president Erdogan, menar att en delad syn på terrorism bland befintliga medlemsländer i Nato och de ansökande länderna är avgörande och hänvisar till organisationen PKK – som är terrorstämplad av flera länder. Enligt Turkiets perspektiv vill man “bekämpa” de människor som är och har varit verksamma inom PKK, vilka bland annat utgörs av personer som beviljats politisk asyl i Sverige.
– Sverige kommer inte att kunna gå med i Nato om inte, och förrän hänsyn tas till Turkiets berättigade oro, skriver Fahrettin Altun.
Turkiet ställer nu krav på Sverige att utlämna 21 kurder till landet för att en svensk Natoansökan ska accepteras.
– De personer som begärs utlämnade påstås vara ”terrorister”, ett ord som man använder mot de flesta oppositionella och alla som på något sätt uttrycker kritik mot den politik som förs i landet just nu, skriver Vänsterpolitiker i Aftonbladet.
Vidare kräver V-politikerna att utrikesminister Ann Linde garanterar att inga kurder kommer att utlämnas till Turkiet.
Sveriges vapenhandel med Israel ifrågasatt
Den 11 maj rapporterade journalisten Shireen Abu Akleh från en israelisk räd i ockuperade Västbanken. Under rapporteringen sköts hon till döds av vad vittnen uppger var den israeliska militären. Som konsekvens vädjar nu Palestinska ungdomsrörelsen tillsammans med andra aktörer i Omvärlden att Sveriges vapenhandel med Israel bör upphöra.
– Det är skamligt att den svenska regeringen gör vapenaffärer med en regim som förtrycker och terroriserar palestinier sedan 74 år tillbaka, skriver de.
I mars ingick Försvarsmaktens materielverk i ett kontrakt tillsammans med ett israeliskt vapenföretag, Elbit Systems, som är värt 74 miljoner dollar. Man menar att detta bör stoppas eftersom vapnen bland annat används till att döda journalister, då 45 journalister har dödats av Israeliska styrkor sedan 2000.
– Vi fördömer mordet på Shireen Abu Akleh och håller apartheidregimen ansvarig. Vi kräver att den svenska regeringen gör detsamma, skriver de i Omvärlden.
Svensk vapenhandel med Israel
‘Vi kräver att Sveriges vapenhandel med Israel upphör’
Oruba Abu-Hammam, Palestinska ungdomsrörelsen, m.fl., OmVärlden
Sveriges ansökan om Natomedlemskap
Sverige ansöker om Natomedlemskap
SVT Nyheter
Sveriges Natobeslut är inte demokratiskt
Kajsa Ekis Ekman, Expressen
Turkiet: Därför kan vi inte släppa in Sverige i Nato
Fahrettin Altun, Expressen
Garantera att kurder inte utlämnas, Linde
Nujin Alacabek, oppositionsråd i Huddinge (V), m.fl., Aftonbladet
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se