Flera länder skärper sina gränskontroller och bygger gränsmurar för att minska inflödet av flyktingar och migranter. Frankrike är ett av länderna som har byggt en gränsmur av denna anledning. Samtidigt visar en studie att gränsmurar inte stoppar migrationen.
Som en reaktion på de senaste årens ökade migration till Frankrike har landet skärpt sina gränskontroller. 2016 byggdes gränsmuren Calais Border Barrier för att hindra migranter att nå kanaltunneln mellan Frankrike och Storbritannien. Gränsmuren är cirka 65 kilometer lång och räknas som en yttre gräns sedan Storbritannien gick ur EU. 2022 beslutade den franska regeringen att även skärpa gränskontrollerna vid alperna mellan Frankrike och Italien till följd av ökad migration.
I maj i år återinförde Frankrike tillfälliga gränskontroller. Anledningen var bland annat en ökning av irreguljär migration till landet och ökad risk för terrordåd i samband med världsmästerskapet i rugby – som äger rum mellan september och oktober i år. Även andra europeiska länder har eller kommer också att skärpa deras gränskontroller framöver.
Allt fler länder bygger gränsmurar och stängsel
Och det är inte bara Frankrike som har byggt en gränsmur inom Europa för att förhindra irreguljär migration och bekämpa terrorism. Litauen byggde en gränsmur till Belarus under 1999 och 2000, Grekland byggde ett stängsel vid gränsen till Turkiet 2012 och Ungern byggde ett stängsel mot Serbien 2015. Även Estland, Lettland, Norge, Polen och Finland har byggt stängsel längs sina gränser mot Ryssland.
Antalet gränsmurar och stängsel mellan länder i världen har ökat betydligt de senaste åren. I dag finns 74 gränsmurar runt om i världen, och de flesta av dem är byggda för att motverka illegal migration, men också för att öka den interna säkerheten i länderna och att förhindra smuggling av både människor och illegala gods. EU/Schengen-området omges eller genomkorsas för närvarande av 19 gränsmurar och separationsstängsel.
Många EU-medlemsländer har till följd flyktingkrisen under 2015 och 2016 och den ökade spänningen mellan EU och Ryssland dragit nytta av en EU-förordning som tillåter länderna att ansöka om EU-medel för att finansiera byggandet av gränsmurar och separationsstängsel. Trots att byggandet av gränsmurar och stängsel i sig inte bryter mot någon EU-lag så menar ändå EU att det motstrider grundläggande mänskliga rättigheter, till exempel rätten att söka internationellt skydd. Dessa EU-medel ska också främst gå till att stödja en effektiv europeisk gränshantering vid de yttre gränserna och för att underlätta lagliga gränsövergångarna.
90 000 migranter och flyktingar anlände via Medelhavsrutten under 2022
Gräns- och migrationsfrågor har länge diskuterats inom EU, men det var under flyktingkrisen 2015, då ungefär 1.2 miljoner flyktingar tog sig till Europa, som frågan hamnade högt upp på agendan. EU införde hårdare regler för flyktingar och asylsökande, vilket ledde till att byggandet av gränsmurar och stängsel accelererade. Trots strängare gränser fördubblades antalet migranter och flyktingar under 2021 och 2022, varav de flesta tog sig från Nordafrika till ett EU-land via Medelhavet.
Men det finns också många människor som inte lyckas ta sig hela vägen till Europa. Omkring 26 000 migranter och flyktingar som har tagit Medelhavsrutten sedan 2014 fram tills i dag är saknade eller döda, enligt FN:s migrationsorganisation (IOM).
I slutet av förra året ledde frågan om migrationen över Medelhavet till en konflikt mellan Frankrike och Italien, som handlade om ansvaret över fartyg som är registrerade i andra länder och vilket ansvar Frankrike och Italien har för migranter de räddar. Detta ledde isin tur till att EU-kommissionen i november tog fram en handlingsplan för att öka samarbetet mellan EU-länderna gällande att söka upp och rädda migranter på Medelhavet.
Handlingsplanen, som EU till slut kom överens om i juni i år, syftar bland annat till att minska irreguljär migration och att bekämpa människohandel och smuggling av migranter. Samtidigt som EU har godkänt planen så kritiseras den av icke-statliga organisationer, enligt European Council on Refugees and Exiles (ECRE). De menar att handlingsplanen är kortsiktig och att den endast återanvänder strategier från tidigare planer.
Gränsmurar påverkar vem som migrerar
Gränsmurar stoppar inte invandring, visar en utvärderingsrapport av Mecator Dialogue on Asylum and Migration (MEDAM) från 2017. I stället förändrar de migrationsmönster och vem som migrerar, samtidigt som de undergräver integrationen, enligt MEDAM.
Tiotusentals flyktingar och migranter tar sig in i Europa varje år, och byggandet av landbaserade murar tvingar migranterna att välja farligare vägar in till Europa, till exempel sjövägen.
– Även om vi bör vara uppmärksamma på staters skyldighet att förhindra irreguljär migration, är det också en skyldighet enligt internationell rätt att tillåta de som söker asyl att göra det. Dessa två skyldigheter utesluter inte varandra, säger Maria Clara Martin, representant för UNHCR i Grekland i en intervju.
Irreguljär migration
Enligt IOM innebär irreguljär migration förflyttning av personer som sker utanför de lagar, förordningar eller internationella överenskommelser som reglerar inresa till eller utresa från ursprungs-, transit- eller destinationslandet. Det innebär att resa in, vistas eller arbeta i ett land utan de tillstånd eller dokument som krävs i det landet. Ett tillägg i definitionen är att även om det inte finns någon allmänt accepterad definition av irreguljär migration, används termen i allmänhet för att identifiera personer som rör sig utanför vanliga migrationskanaler.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se