Inför det kommande Europaparlamentsvalet, som infaller i juni i år, ökar debatten om Sveriges roll i EU och unionens framtid. Centerpartiet kräver att EU inför ekonomiska påföljder för länder som inte lever upp till målen för klimatomställningen, medan Sverigedemokraterna förespråkar en omstrukturering av EU-politiken och stärkt beslutsfattande på nationell nivå. Även den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död har uppmärksammats i debatten under den gångna veckan.
Alldeles för lite görs för att förhindra klimatförändringarna. Därför är det dags för EU att ta hårdare tag i frågan och ekonomiskt straffa medlemsländer som inte minskar sina utsläpp. Det skriver centerpartisterna Emma Wiesner, Rickard Nordin och Stina Larsson i en debattartikel i Sydsvenskan.
– På samma sätt som hotet mot demokratin är existentiellt är klimathotet en existentiell utmaning som Sverige och EU måste ta sig an tillsammans, skriver de.
De riktar även kritik mot Sverigedemokraterna, som är ett av de partier i Europaparlamentet som mest flitigt har röstat emot klimatförslag. Debattörerna menar att i den nuvarande högersvängen i många medlemsländer är det EU:s ansvar att införa ekonomiska sanktioner för att nå de klimatmål som har satts av både enskilda länder och EU, som ämnar vara i framkanten av klimatomställningen.
Debatten relaterar till den större frågan om Sveriges framtida roll i EU inför sommarens val till Europaparlamentet.
I Aftonbladet delar sverigedemokraterna Jimmie Åkesson och Charlie Weimers en alternativ syn på Sveriges roll i EU. De betonar behovet av en omstrukturering i EU-politiken, och de vill bland annat ta bort skrivningarna om Sveriges medlemskap i EU från grundlagen för att säkra nationella intressen. De förespråkar även ett folkomröstningslås för att involvera svenska medborgare i beslut om maktöverföringar eller nya ekonomiska krav från EU.
– Vårt mål är en omläggning av europapolitiken på samma sätt och med samma medel som vi vann debatten om migrationspolitiken. Genom att ta de andra partiernas mandat, understryker de.
Sverigedemokraternas betoning på ”Sverige först” inom ramen för EU ifrågasätts i en debattartikel av Johan Pehrson (L) i Aftonbladet. SD vill omstrukturera EU för att skydda svenska intressen, med hänvisning till subsidaritetsprincipen, medan Johan Pehrson framhäver behovet av gemensamt arbete för att lösa stora samhällsproblem – och han ser EU som en viktig aktör för globala lösningar.
– Vi har ett krig i Europa, gränsöverskridande brottslighet och en klimatkris att hantera. Sverige kan inte göra det ensamt, skriver han.
Aleksej Navalnyjs död
Under fredagen kom beskedet att den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har avlidit, vilket flera ledarskribenter uppmärksammade.
– Aleksej Navalnyj var en ovanligt modig och framgångsrik motståndare till diktaturen. Inte minst hans och hans organisations kamp mot korruptionen i den ryska kleptokratin blev till sist ett för stort hot, skriver Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson.
DN:s ledarredaktion skriver att Aleksej Navalnyj i praktiken mördades av den ryska regimen.
– Det är så Vladimir Putin behandlar sina motståndare, i synnerhet de som blir reella hot.
EU och Sveriges roll i unionen
”Fiender till en offensiv klimatpolitik i EU måste attackeras ekonomiskt.”
Emma Wiesner, Rickard Nordin och Stina Larsson (C), Sydsvenskan
“Sverige först” ska gälla i EU-politiken
Jimmie Åkesson & Charlie Weimers (SD), Aftonbladet
Era Swexit-fantasier hotar Sveriges framtid
Johan Pehrson (L), Aftonbladet
SD:s EU-politik hotar Sveriges säkerhet
Heléne Fritzon och Tobias Baudin (S), Aftonbladet
Ryssland och Aleksej Navalnyjs död
Navalnyj blev ett hot mot Putin – därför är han nu död
DN:s ledarredaktion, Dagens Nyheter
Icke-våld kommer aldrig räcka för att knäcka Putin
Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, Dagens Nyheter
Till sist mördade Putins rädsla Aleksej Navalnyj
Ingvar Persson, ledarskribent, Aftonbladet
SUBSIDARITETSPRINCIPEN
Subsidaritetsprincipen är den centrala regel inom EU som innebär att beslut ska fattas på en nivå som är så nära medborgare som möjligt. I praktiken innebär principen att EU inte ska ha lagstiftande kraft över beslut som kan fattas på nationell nivå. Vilka beslut som innefattas av subsidaritetsprincipen är sedan länge debatterat, där EU-kritiska partier ofta menar att EU involverar sig i nationella angelägenheter i en alltför hög grad.
Källor: Europaparlamentet, europaportalen.se
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se