Föregående veckas debatt präglades av Sveriges förhållningssätt till utvecklingen i Mellanöstern. Men röster höjdes även kring biståndseffektivitet. Inte minst med anledning av att årets nobelpristagare i ekonomi forskat just kring hur länder kan lyfta sig själva ur fattigdom.
Under torsdagen och fredagen träffades EU-ländernas ledare för att bland annat diskutera förslag om att frysa tillgångar samt utfärda inreseförbud för två israeliska ministrar. Här har regeringen en chans att sanktionera och agera i rätt riktning mot det ohyggliga våldet i Gaza, på Västbanken och i Libanon, menar Vänsterpartiets EU-parlamentariker Hanna Gedin och Jonas Sjöstedt i Dagens ETC.
Det förhållningssätt som Sverige har haft mot den rådande israeliska invasionen och sökandet att rita om den politiska kartan i Mellanöstern kan komma att successivt nedmontera det internationella systemets principer för mänskliga rättigheter som gäller för alla. Utan detta system har vi ingenting, skriver Helena Lindholm, professor i fred och utvecklingsfrågor på Göteborgs universitet, i Svenska Dagbladet.
– Vissa andra länder i EU och Europa, såsom Norge, Spanien och Irland har en långt tydligare kritisk hållning mot den vettlösa krigföringen och Sverige bör ta efter dessa exempel, tycker Lindholm.
I Sydsvenskan argumenterar författaren Ian Buruma att den förödmjukelse och förföljelse som judiska personer upplevt, och som kulminerade under förintelsen, idag kan kännas igen i behandlingen av palestinier. Han uttrycker oro för att ockupationen och förödmjukelsen av palestiner riskerar att leda till ytterligare våldscykler.
Det första steget mot fred är genom en vapenvila så att gisslan kan släppas och att nödhjälpen kan nå Gaza, menar DN:s ledarredaktion, och ställer sig frågan när Netanyahu kommer kunna anse uppdraget vara slutfört, detta med tanke på den fortsatta offensiven trots Yahya Sinwars död.
– Militära medel kan inte på egen hand slita Gaza ur Hamas och andra extremisters grepp – vanliga palestinier måste erbjudas en framtid att tro på, skriver de.
I ett eget debattinlägg uttrycker regeringen oro för det humanitära lidandet i Gaza som de menar måste minimeras. De illegala bosättningarna på Västbanken måste upphöra och steget mot en tvåstatslösning bör främjas. Därför välkomnar regeringen EU:s sanktioner mot extremistiska bosättare som utför våldsdåd mot civila, skriver Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) i DN Debatt.
Regeringsföreträdarna understryker att Hamas startade kriget och därmed bär det yttersta ansvaret i sina händer. Hamas kan avsluta kriget i Gaza när som helst genom att släppa gisslan och lägga ner sina vapen understryker de.
Regeringsföreträdarna passar även på att framföra sin oro över att konflikten i Mellanöstern även ger utslag i Sverige. De uttrycker oro över ökad antisemitism, aktivister som beter sig hotfullt samt att Iran numera bedöms genomföra dåd på svensk mark genom svenska kriminella nätverk.
– Regeringen kommer inte att tolerera att Mellanösternkonflikten tas in i Sverige och att Iran bedriver terroristverksamhet här via ombud, skriver de.
Lösningar som lyfter människor ur fattigdom
För sina förklaringar om institutioners roll för länders ekonomiska utveckling tilldelades Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson årets Nobelpris i ekonomi.
Svenska Dagbladets Mattias Svensson ser i forskarnas resultat argument för en stark äganderätt men även att ekonomisk utveckling inte bara handlar om pluralistiska demokratier, utan också avsaknad av populism.
– Populister kallar sig gärna folkliga, men när politiken förs för att gynna några – oaktat om de råkar vara en majoritet – drabbas alla, skriver han.
Samma debattör har tidigare i veckan kommenterat meningsutbytet mellan Hanif Bali och Staffan Landin om biståndets effektivitet. Svensson stöttar Balis biståndspolitiska hållning att delar av biståndsbudgeten inte når de mest behövande i de fattigaste länerna. Som exempel lyfter Svensson hur korrupta makthavare omdirigerar pengar från biståndspengar till privata konton samt att delar av den svenska biståndsbudgeten gått till att finansiering av kommunikationsinsatser i Sverige.
Hur biståndmedeln bäst gör nytta var föremål för debatt även i Global Bar. Inge Gerremo, före detta lantbruksråd och hedersledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, menar att den svenska regeringen behöver öka sitt stöd till jordbruksutveckling i Afrika och på så sätt främja näringslivet samt arbeta mot en ökad hungersnöd i världen.
– Jordbruk utgör en avgörande del i utvecklingen av ett näringsliv. Så, med sådana insikter i bagaget skulle den nya regeringen i sin biståndssatsning kunna bidra till den jordbruksutveckling som de afrikanska länderna så tydligt behöver, skriver Gerremo.
Kriget i Mellanöstern
V: Regeringen måste säga ja till sanktioner mot Israel
Hanna Gedin (V) och Jonas Sjöstedt (V), Dagens ETC
”Mellanösterns konflikter ska inte flyttas till svenska gator”
Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L), Dagens Nyheter
”Agera för att förhindra ett folkmord”
Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet, Svenska Dagbladet
”De ständiga våldscyklerna kan lätt spåra ur och leda till ett större krig”
Ian Buruma, författare, Sydsvenskan
Om Netanyahus uppdrag inte är slutfört nu – när är det då fullbordat?
Ledarredaktionen, Dagens Nyheter
Att terrorlista IRGC är bra men det räcker inte – öka trycket på Iran
Kiarash Kiani, Jurist, och Parasto Rosencrantz, Jurist
Västsahara
De västsahariska flyktinglägren behöver akut stöd nu!
8 riksdagsledamöter för Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Dagens ETC
Bistånd och fattigdomsbekämpning
Glöm inte jordbruket i satsningen på näringsliv!
Inge Gerremo, före detta lantbruksråd och hedersledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Global Bar
Sänkt bistånd drabbar ingen fattig
Mattias Svensson, Svenska Dagbladet
Detta kommer att bli Kinas fall
Gunnar Wetterberg, Expressen
Fattigdom är inte rika länders fel
Mattias Svensson, Svenska Dagbladet