Avslöjanden om korruption och utspel från Moderaterna om en minskad biståndsbudget. Det har gjort att debatten om det svenska biståndet gått het den senaste veckan. Kritik om brist på kontroll möts med argument om att biståndet behövs – just för att bekämpa korruption. ”Det är helt enkelt inte så att länder med lägre biståndsbudget har ett bättre bistånd”, skriver Anna Tibblin från We Effect i Svenska Dagbladet.
Den senaste veckan har debattörer från flera håll diskuterat det svenska biståndet efter att medier rapporterat om två fall av korruption. Dels hos FN-organet UNRWA och dels hos den afrikanska organisationen AECF – som båda får stöd av svenska biståndspengar. Debatten har ägt rum i samband med Moderaternas förslag om att skära i biståndsbudgeten och ta bort enprocentsmålet, alltså att en procent av Sveriges BNI ska gå till biståndsverksamhet.
Biståndsmyndigheten Sida kritiseras för brist på kontroll och för att sakna kapacitet att hantera den volym av pengar som myndigheten förvaltar i dagsläget. Kritiken kommer bland annat från ledarredaktionen på Dagens Nyheter som skriver att ”Sveriges stora bistånd beror på att vi gärna vill se oss som en humanitär stormakt. Men vår generositet gör att vi i praktiken ofta blir motsatsen: en sponsor av odemokratiska krafter”. Även Centerstudenter skriver i Svenska Dagbladet att ”det är hög tid att ompröva Sveriges ineffektiva biståndspolitik och fokusera på resultat, inte volym”.
Anna Tibblin, generalsekreterare på biståndsorganisationen We Effect, håller dock inte med. ”Vi vet att demokrati bidrar till minskad korruption. Just därför är biståndet inom demokrati, mänskliga rättigheter och inte minst stödet till utsatta människors egen organisering särskilt viktig”, skriver hon i en replik och menar att mindre bistånd inte betyder bättre bistånd.
Hon får gehör från 41 branschorganisationer som skriver i Svenska Dagbladet att det svenska biståndet både granskas noggrant och har viktiga effekter. ”Debattörer använder enskilda fall av korruption som belägg för ogrundade påstående om en mer generell brist på kontroll. När korruption uppdagas inom till exempel landsting, polis eller banker ropas det på ansvarsutkrävande, men aldrig på nedskärningar av kärnverksamheten”, skriver de och påpekar att det behövs mer internationellt samarbete, inte mindre.
Vid sidan av biståndsdebatten diskuteras EU:s handelsavtal med Mercosur i skugganav ett brinnande Amazonas. EU-kommisionär Cecilia Malmström svarar på kritik från Vänsterpartiet och skriver att handelsavtalet behövs för att sätta press på Bolsonaros Brasilien när det gäller miljöpolitik och arbetares rättigheter. V:s Malin Björk och Lorena Delgado Varas kontrar i en slutreplik med att avtalet brister när det gäller bindande krav och tydliga sanktioner.
Utöver det lämnade Margot Wallström beskedet om att hon avgår som utrikesminister och hennes bedrifter har både hyllats och kritiserats på debattsidorna.
Svenskt bistånd
”Sverige måste genast skärpa till biståndet”
Ledarredaktionen, Dagens Nyheter.
”C-studenter: Ompröva svensk biståndspolitik”
Naod Habtemichael och Emanuel Örtengren, Svenska Dagbladet.
”M har rätt – hög tid att avskaffa biståndsmålet”
Ledarredaktionen, Expressen.
”Bistånd bidrar till att minska korruption”
Anna Tibblin, Svenska Dagbladet
”Moderaterna tänker fel om biståndet”
41 organisationer från cilivsamhället, Svenska Dagbladet
Enprocentsmålet gör biståndet ryckigt
Elisabeth Svantesson och Hans Wallmark, Svenska Dagbladet
EU:s handelspolitik
”Amazonas brinner – och EU eldar på”
Lina Burnelius och Parul Sharma, Aftonbladet
”V är fel ute om Mercosuravtalet”
Cecilia Malmström, Svenska Dagbladet
”EU:s handelspolitik är hopplöst omodern”
Malin Björk och Lorena Delgado Varas, Svenska Dagbladet.
Margot Wallströms avgång
”Margot Wallström är en feministisk hjälte”
Daniel Swedin, Aftonbladet
”Wallströms arv som minister blev en lång rad misslyckanden”
Ledarredaktionen, Dagens Nyheter
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se