I veckan presenterade utrikesminister Ann Linde regeringens Utrikesdeklaration för 2021. Nato-debatten ledde återigen till splittring och konflikt bland beslutsfattarna. Utrikesministern valde istället att fokusera på det globala samarbetets roll för en solidarisk säkerhetspolitik.
Ett område som länge varit uppe för debatt rör Sveriges säkerhetspolitiska linje. I december beslutade en majoritet i riksdagen att Sverige bör uttala en så kallad Nato-option, något som skulle göra det enklare för Sverige att gå med i Nato om landet blir hotat. Ett beslut som hittills inte blivit hörsammat av regeringen. Regeringen är ytterst beslutande i frågor som rör Sveriges säkerhetspolitik.
– Men om regeringen har en riksdagsmajoritet som har en annan uppfattning så blir regeringens säkerhetspolitik en osäkerhetspolitik. Därför alla kan ju se att regeringen saknar stöd i Sveriges riksdag för sin hållning, säger Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren i en artikel från Dagens Nyheter.
I veckans utrikespolitiska debatt förklarade utrikesminister Ann Linde att ”Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast” – det vill säga Sverige står fast vid sin militära alliansfrihet. Samtidigt menar Linde att Sverige kommer att handla om krig eller katastrof skulle drabba ett nordiskt land eller ett EU-land. Att Linde inte nämnde en Nato-option skapade missnöje i riksdagen. Linde försvarade sitt beslut att inte ta upp Nato-frågan till diskussion:
– Att signalera till omvärlden att vi nu överväger medlemskap i Nato, det vore en definitiv förändring av vår linje och oansvarigt, sa hon under debatten.
En ledare från Sydsvenskan menar att dessa signaler redan skickats i och med ett ökat antal samarbetsavtal kring försvaret med andra Nato-länder. Även ledarredaktionen på Expressen lyfter regeringens dubbla budskap kring sin ståndpunkt, då de menar att regeringen har en nära relation till USA och Nato.
I utrikesdeklarationen nämner Ann Linde inte bara vikten av sammanhållning i ett potentiellt, men omdiskuterat, Natosamarbete utan även vikten av ett fortsatt samarbete inom FN och EU för genomförandet av den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Med EU som arena vill Sverige fortsatt jobba för att stödja de demokratiska krafter som motarbetar brott mot mänskliga rättigheter i bland annat Turkiet samt sprida sin solidariska säkerhetspolitik genom civila och militära insatser i Afghanistan, Irak, Mali och Ukraina med flera. Genom EU-samarbetet bidrar Sverige till att nå en lösning i det politiskt instabila Venezuela och vi ger även humanitärt bistånd till det krigsdrabbade Jemen. Sverige bidrar även till säkerhet och utveckling i den extremiststyrda Sahelregionen samt som medlare i den långvariga konflikten mellan Israel och Palestina genom att behålla goda relationer med båda parter.
Ett urval av den senaste veckans ledar- och debattartiklar om Sveriges roll i världen:
Stå för att ni gillar USA och Nato, S-ministrar
Ledarredaktionen, Expressen
Intressen trumfar värderingar i utrikespolitiken
Henrik Sundbom, Svenska dagbladet
Alliansfriheten i evighet, amen? Tryggare kan det bli
Huvudledare, Sydsvenskan
”Regeringen slirar” – kritik mot utrikestalet
Karin Thurfjell, Hanna Eriksson, Svenska Dagbladet
Säkerhetspolitiskt bråk i riksdagen
Peter Wallberg, Svenska Dagbladet
C kräver partisamtal om Nato
Mikael Holmström, Dagens Nyheter
Sveriges regerings Utrikesdeklaration 2021
presenterad av utrikesminister Ann Linde
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se