Klimatdebatt med Greta Thunberg i spetsen

Under en vecka då Greta Thunberg var chefredaktör för Dagens Nyheter för en dag har klimatet debatterats för fullt. Flera debattörer har lyft staters ansvar i klimatkrisen samt frågan om grön tillväxt och konsumtion. Om Parisavtalet ska hålla måste ”dåtid, nutid och framtid” belysas ur ett globalt rättviseperspektiv, skriver Thunberg.

På klimattoppmötet 2015 lades målsättningen att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid, förklarar Dagens Nyheter. Men enligt en rapport från Stockholm Environment Institute kommer utsläppen av växthusgaser att fortsätta öka markant på grund av staters fortsatta produktion av fossila bränslen från kol, olja och gas, rapporterar DN.

”Vi behöver välja mellan BNP-tillväxt eller att nå miljömålen i tid”, betonar ett flertal forskare som slutreplik till Joar Forsells (L) debattartikel om grön ekonomisk tillväxt i Svenska Dagbladet. Medan Forsell debatterar för fortsatt men grön ekonomisk tillväxt understryker experterna att ju högre BNP desto mer naturresurser förbrukas. Därför behöver vi arbeta och konsumera mindre, skriver de i SvD.

Att vi människor måste konsumera mindre håller flera av veckans debattörer med om. Mira Alestig och Robert Höglund från Oxfam skriver i DN att rika svenskar måste minska sina utsläpp med 90 procent för att klimatmålen ska nås. I relation till rapporten ”Svensk Klimatojämnlikhet” som Oxfam publicerade under veckan betonar Alestig och Höglund att de 10 procenten med högst inkomst i Sverige släpper ut ”24 gånger mer per person än de som befinner sig i den fattigaste hälften av jordens befolkning”.

Men hur ska det gå för jordens fattigaste om världsekonomin bromsar? frågar sig Sydsvenskan i en av sina huvudledare. I artikeln används Coronapandemin som ett exempel på hur fattigdom förvärras av minskad ekonomisk tillväxt. I linje med Joar Forsells (L) argument menar Sydsvenskan att mer tillväxt, men grön hållbar tillväxt, behövs för att världens befolkning ska kunna försörja sig. Bistånd nämns också, men som en mindre varaktig lösning.

Några som i debatten framhäver vikten av klimatbistånd är Alestig och Höglund från Oxfam. Utöver det svenska biståndet på 1 procent av bruttonationalinkomsten debatterar de för ett extra klimatbistånd som betalning för den ”klimatskada vi ställt till med”.

Förutom stater har världens företag en viktig roll att spela i klimatkrisen. Forskarna Maria-Therese Gustafsson och Almut Schilling-Vacaflor rapporterar i Omvärlden om pågående diskussioner inom EU om ”lagkrav på företag för att ta ansvar för mänskliga rättigheter och miljöförstöring från konsumtion”. Till exempel kan ett lagförslag från oktober i år, om det antas, betyda att det blir svårare för EU-länder att importera varor som bidragit till skogsskövling. Gustafsson och Schilling-Vacaflor anser att Sverige bör ta en aktiv roll i dessa förhandlingar.

Greta Thunberg anser att alla bör ta en aktiv roll i klimatkrisen. ”När tillräckligt många inser situationens allvar kommer förändring att ske”, skriver chefredaktör Thunberg i DN.