The texts on this site have been auto-translated which may result in some linguistic errors.

Året 2024 ser ut att bli det varmaste uppmätt. Trots detta avslutades årets klimatmöte utan skrivningar om utfasning av fossila bränslen och med en överenskommelse om klimatfinansiering som beskrivits som för lite och för sent. Bild: piyaset/Getty Images via Canva.

Aktuell debatt

Vecka 48: COP29 lämnar många missnöjda och skilda åsikter om ICCs arresteringsorder

I föregående vecka har reaktioner efter klimattoppmötet COP 29 i Azerbaijan pendlat mellan besvikelse och vemod, samtidigt har den internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder på två israeliska ministrar har delat debattörerna. 

Den 23 november avslutades förhandlingarna för FN:s 29 klimatkonferens i Baku, Azerbadjan. En huvudfråga har varit hur mycket de rikare länderna ska bidra ekonomiskt till de fattigare ländernas klimatomställning. Det verkliga behovet uppskattas uppgå till över 1000 miljarder dollar per år.

Efter förhandlingar på övertid och starka protester från östater och de så kallade mindre utvecklade länderna som tillfälligt lämnade mötet landade summan långt under det efterfrågade beloppet. 300 miljarder dollar ska mobiliseras och först från och med 2035. För lite och för sent har varit en återkommande kommentar från kritiker under veckan.  

– Klimattoppmötet i Azerbaijan kommer snarare vara ett i raden där vi inte gjorde tillräckligt för att skapa bästa tänkbara framtid för nästa generation, konstaterar DN:s ledarredaktion.

I en analys i Global Bar sammanfattar Will Worley, reporter på the New Humanitarian, upplevelsen av att ha varit på plats på toppmötet med känslan av pessimism. I årets klimatmöte hade närvaron av fossillobbyister ökat medan närvaron från de tio mest klimatutsatta länderna minskat. Den gröna zonen hade i hans mening gått från en plats för utbyte av forskningsresultat till butiksfönster för värdland, företag och banker.

Enligt Worley präglades mötet också av pågående geopolitiska förändringar.  

– Det var en COP för medelmakterna. -Strukturerna för det internationella samarbetet, som fortfarande är fast förankrade i den gamla världen, kämpar för att klara av en ny era med förvärrade kriser och politisk transaktionalism. FN:s klimatprocess kämpar för sin överlevnad i en tid av djupare och globala systemförändringar, menar han. 

Olika syn på internationell arresteringorder mot israeliska ministrar

Den internationella brottmålsdomstolens (ICC) utfärdande av arresteringsordern för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsministern Yoav Gallant, har också präglat debatten under veckan.  

ICC uttrycker att de israeliska företrädarna är skäligen misstänkta för brott mot mänskligheten, och att medvetet ha undanhållit förnödenheter för civilbefolkningen i Gaza samt ansvariga för direkta attacker mot de civila.  

Medan Dagens Nyheters ledarskribent Isobel Hadley-Kamptz välkomnar nyheten från ICC, “man får helt enkelt inte bedriva ens rättmätiga krig […] med den sortens metoder”, undrar hon om arresteringsordern kommer att få någon positiv påverkan på Israel eller palestiniers livssituation.  

Hadley-Kamptz menar att Netanyahu snarare kan utnyttja domstolens beslut för att stärka sin makt och fortsätta att göra inskränkningar i den israeliska demokratin. Som exempel lyfter hon bland annat ett nyfattat regeringsbeslut om att justera reglerna som möjliggör att hålla misstänkta terrorister i förvar utan rättegång. 

– De reglerna har hittills nästan bara använts mot palestinier, men i sådant förvar sitter i dag också åtta extremistiska judiska bosättare från Västbanken. Nu slog regeringen fast att den här åtgärden i praktiken bara ska kunna användas mot icke-judar, alltså en indirekt rasistisk lagstiftning. 

Expressens debattsida ställer sig de kristdemokratiska företrädarna Magnus Berntsson och Alice Teodorescu Måwe kritiska till arresteringsordern som de menar likställer Netanyahu med Putin eftersom båda anklagas för brott mot mänskligheten.  

Berntsson och Teodorescu Måwe frågar sig varför ICC fattat beslut i en så politiserad fråga som kriget i Gaza, men inte utfärdat arresteringsordrar mot andra världsledare. Något som de menar kan användas för att ifrågasatta ICC:s legitimitet och oberoende. 

– Samtidigt som ICC utfärdar arresteringsorder mot israeliska ministrar, i en fråga som är en storpolitisk vattendelare, har domstolen inte valt att göra detsamma mot representanter för Syrien och Iran – två stater som med överväldigande bevis har begått omfattande krigsbrott och brott mot mänskligheten, skriver de.   

 

Mänskliga Rättigheter 

Äntligen vill ICC ställa Netanyahu inför rätta
Fanny Jönsson, Aftonbladet 

Debatt: Stå upp för en värld fri från våld mot kvinnor och flickor
Parul Sharma, Ulrika Grandin, UN Women Sverige, Global Bar Magazine 

 Att föda barn ska inte vara en dödsdom
Louise Frisk, Amref Health Africa, Alltinget 

Debatt: Nu ökar vi farten i kampen mot hiv
Peter Sands, Globala Fonden mot aids, tuberkulos och malaria, Global Bar Magazine 

Medier i Europa har blivit svagare
Einar Halien, Petra Wikström, Schibsted Media, Svenska Dagbladet 

 

Europeiska unionen 

Nu har EU faktiskt skämt ut sig rejält
Susanna Kierkegaard, Aftonbladet 

Därför röstar vi nej till nya EU-kommissionen
Hanna Gedin, Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet, ETC 

 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: