Vecka 42: Klimattullar, alarmism och kopplingen mellan klimatkrisen och rasism

Nästa vecka äger FN:s klimattoppmöte rum i Glasgow. Det ger anledning för debattörer i Sverige att diskutera vad världen behöver för att göra en klimatomställning.

Det svenska nyhetsflödet domineras av pandemin, istället för att ge plats åt de hälsohot som klimatet innebär. Det menar författaren och skribenten Mats Sederholm, som också är aktiv i demokratirörelsen DiEM25, i en artikel i Göteborgs Posten. Han skriver vidare att dagens klimatreportrar fokuserar på “lösningar som politiker pragmatiskt diskuterar och som håller dem själva kvar vid rodren”. Sederholm menar att vi måste våga diskutera de systemförändringar som behövs i samhället.

Under det senaste klimattoppmötet i Paris slöts bland annat en överenskommelse om att rikare länder ska finansiera årliga bidrag till klimatinsatser. Hur bidraget ska finansieras står dock inte klart än.

– Räknar man in privata klimatinvesteringar så når vi lätt målet på 100 miljarder per år. Ska bara allmänna medel räknas in så blir det svårare, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, till Omvärlden.

Sverige och EU måste gå före i klimatpolitiken genom styrmedel som till exempel att införa klimattullar, skriver miljöpartisterna Pär Holmgren och Jakop Dalunde i SvD. Samtidigt skriver Peter Wennblad i SvD att Sveriges utsläppsmål inte klarar mötet med verkligheten och att den mest realistiska tidtabellen för omställning ges av Sverigedemokraterna – det vill säga ingen riktig tidtabell alls.

Vidare menar åtta klimatforskare i en artikel i DN att bilden av att det är för sent att rädda klimatet måste sluta spridas. De menar att en förändring bör ske, men att det inte finns några vetenskapliga bevis på att den mänskliga arten är på väg att försvinna. Forskarna uttrycker sin oro för att att alarmism kan leda till handlingsförlamning och hopplöshet, framförallt bland unga. Detta håller dock psykologen Kali Andersson inte med om. Andersson menar istället att de länder som är mest drabbade av klimatförändringar har flest oroliga, men inte handlingsförlamade medborgare, och att vi i väst bör ta ungas klimatångest på allvar.

Representanter för Fridays for Future och Black Lives Matter skriver i Aftonbladet att klimatkrisen hänger samman med rasismen, och pekar på hur västvärldens konsumtionsmönster har påverkat, och fortsätter påverka, klimatet – utan hänsyn till människorna i produktionsländerna. Grupperna argumenterar för en systemförändring mot en mer hållbar värld.