Flyktingar vid EU:s gräns rör upp känslor

Efter att Turkiet öppnade sina gränser mot Grekland i helgen har det debatterats om Sveriges ansvar att ta emot flyktingar och respektera asylrätten. Debatt- och ledarsidor har förespråkat alltifrån hårdare gränser till mer solidaritet med de människor som flyr.

I helgen öppnade Turkiet sina gränser mot Europa. Vid gränsen mot Grekland har tusentals människor samlats. Människor som Grekland mött med förstärkt gränsbevakning och tårgas. Landet har dessutom stoppat rätten att söka asyl, något som har lett till stark kritik från bland andra FN:s flyktingorgan UNHCR.

Den nuvarande situationen vid EU:s yttre gränser har väckt starka känslor på flera debatt- och ledarsidor. I Göteborgs-Posten skriver en rad debattörer – från advokaten Emma Persson till Jacob Flärdh och Sara Damber från organisationen Child 10 – om asylrätten och Sveriges plikt att agera i flyktingkrisen.

”Att söka asyl är en mänsklig rättighet. I ett Europa där högerextrema får allt mer inflytande över vår politik verkar många glömma bort det”, skriver advokaten Emma Persson.

Hon tillägger: ”Att stå upp för solidaritet och asylrätten avfärdas som naivt och den som gör det riskerar hat och drev i sociala medier”.

Jacob Flärdh och Sara Damber från Child 10 tycker att Sverige, och de andra medlemsstater i EU, behöver ta ansvar för de tusentals ensamma barn som lever helt utan skydd i Grekland. De skriver:” Nu krävs också från Sveriges regering ett gemensamt ställningstagande för en omedelbar relokalisering av de mest utsatta barnen som redan är i Grekland”.

Ett annat perspektiv kan vi hitta i Expressen där ledarredaktionen tycker att Sverige måste hjälpa Grekland att hålla gränsen stängd. ”Om Sverige vill hjälpa nödställda flyktingar i världen är storskaliga migrantströmmar av detta slag den sämsta möjliga urvalsmetoden”, skriver Expressen.

Sidas generaldirektör Carin Jämtin och Sabina Alkire på forskningscentret OPHI tar upp ett annat ämne, nämligen fattigdomen i världen. Trots att en miljard människor har lyfts upp ur extrem fattigdom sedan 1990 så lever fortfarande var tionde person i världen i extrem fattigdom, enligt Världsbanken. Carin Jämtin och Sabina Alkire menar att vi måste komma åt grundorsakerna till fattigdom, som är mer än bara brist på pengar.

”Poängen är att så länge man inte ser till alla dimensioner, så kommer man aldrig att reducera fattigdomen på ett hållbart sätt, utan människor förblir fattiga eller sårbara för att falla ner i fattigdom”, skriver Carin Jämtin och Sabina Alkire.

Trots detta så finns det från Sveriges sida en anledning till att vara optimistisk, menar Silvia Ernhagen och Parul Sharma i magasinet OmVärlden. När den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD granskade det svenska biståndet förra året fick Sverige nämligen beröm för att det når ut till de människor som mest behöver det.

”Det är ett väldigt gott betyg som måste värnas”, skriver Silvia Ernhagen och Parul Sharma och påpekar att det är bra att Sverige nu gör en stor demokratisatsning inom biståndet. ”När allt fler länder inskränker det demokratiska utrymmet är detta viktigare än någonsin”, skriver de.

Ett urval av den senaste veckans ledar- och debattartiklar om Sveriges roll i världen: