Det humanitära arbetet på ön Lesbos i Grekland har skakats om i grunden efter branden i flyktinglägret Moria. I svallvågorna av krisen har en diskussion kring politisk neutralitet inom humanitära insatser fötts.
Bara några dagar efter att branden i Moria startades hade den grekiska regeringen börjat konstruera ett nytt flyktingläger på Lesbos. En handfull humanitära organisationer har fått tillstånd att arbeta i lägret som huserar över 7,600 flyktingar. Antalet människor i lägret minskar dock konstant då det pågår omplaceringar till fastlandet för de som redan fått sin flyktingstatus bekräftad.
Nu menar vissa aktörer att det humanitära arbete dessa organisationer utför i lägret stödjer lägrets fortsatta existens och upprätthåller den nuvarande migrationspolitik som den grekiska regeringen anammat. Arbetet har därmed blivit politiskt och riskerar att förvärra situationen för flyktingarna som befinner sig på ön
Som ny volontär på Lesbos hos organisationen Refugees4Refugees, med stora aspirationer för en framtida karriär inom humanitärt arbete i fält, har den här diskussionen varit svår. Var går egentligen gränsen för när humanitärt arbete bidrar till mer skada, snarare än att hjälpa? Att bygga upp tält i det nya lägret bidrar onekligen till lägrets existens, men det betyder också att flyktingar har ett tak över huvudet. En organisation som delar ut mat i lägret underlättar också för upprätthållandet av lägret då den grekiska staten undslipper ansvaret för distribution av proviant, men å andra sidan betyder det också att flyktingarna varken behöver gå hungriga eller tvingas äta undermålig mat.
Innan branden i Moria arbetade Refugees4Refugees med att distribuera måltider och att ge stöd och skydd till ensamkommande barn. Just nu arbetar vi främst med att förbereda lägret för vintern och regnet, vilket betyder att vi hjälper till med att gräva dränering och lägga grus runt tälten.
Allt humanitärt arbete måste grundas på ett övervägande om det bidrar till vållande av skada för biståndsmottagare. Och det är svårt att säga var gränsen går. På Lesbos har flera organisationer valt att inte starta upp några projekt i det nya lägret, även om de var verksamma i flyktinglägret Moria innan branden. Organisationer som har valt att vara verksamma i det nya lägret har ofta förlorat volontärer som inte vill vara en del av det nya lägret.
I slutändan måste var och en för sig bestämma vad som känns rätt, var ens egen gräns går. Men som humanitär biståndsarbetare måste möjligheten att hjälpa nödställda människor alltid komma före risken för ett eventuellt politiskt ställningstagande. Det vill i alla fall jag tro.
Fakta: Refugee4Refugees
Refugee4Refugees är en icke-statlig organisation utan politisk, religiös eller etnisk tillhörighet som arbetar i frontlinjen för den humanitära krisen i Grekland. Läs mer här: http://refugee4refugees.gr/
Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se