Regnskog och bönders marker skövlas till fördel för odling av palmolja. På bilden ett plantage på Borneo. Foto: Mokhamad Edliadi/CIFOR

Reportage

Palmolja i biodrivmedel ett hot mot mänskligheten

Palmolja, som används i stort sätt i alla våra livsmedel, ökar med ca 7 procent varje år. På grund av odlingen har regnskogen skövlats, djurarter utrotats, kulturvärde gått förlorat. Trots detta subventioneras produktionen av palmolja som drivmedel av EU, vilket lett till att småbönder tillsammans med andra miljöaktivister och organisationer har gått ut och gjort uppror, och nästan 154 000 européer har skrivit under i protest.

Regnskog bränns till marken för att lämna plats åt odling av palmträd. Bränderna orsakar tjockt mörkt molntäcke av giftig rök som uppehåller sig i månader och sprider sig i luften. Lokalbefolkningen tvingas bära mask för att undvika att andas av den giftiga luften. Småbarn, vars lungor är för små för att hantera den giftiga luften, tvingas lämna sina hem. Forskning från Harvard och Columbia universitet i USA indikerar att mer än 90 000 indonesier, under 2015, kan ha dött för tidigt på grund av giftig rök. Under samma år var det dagliga växthusgasutsläppet från skogsbränderna större än det totala utsläppet i USA:s alla ekonomiska aktiviteter. Dessutom förlorar lokalbefolkningen sina hem för att ge mark åt plantager och bönder förlorar sitt levebröd. Våldsamma konflikter om rätt till land uppstår mellan lokalbefolkningen, industriägarna och staten. Staten bryter mot mänskliga rättigheter då våld används för att skydda palmoljeindustrin och tvinga lokalbefolkningen att lämna ifrån sig land. Naturkatastrofer är förödande och de negativa konsekvenserna leder till förlust av biologiska mångfalden som i sin tur leder till rubbning i ekosystemet.

Denna utveckling är konsekvensen av den ökade efterfrågan på palmolja. Dessutom har EU-lagstiftning uppmuntrat till ökade behoven, genom bränslekvalitetsdirektivet (FQD) och förnybartdirektivet (RED). Direktivens syfte var att subventionera produktionen av palmolja för att tillverka energisnålt biobränsle inom EU för att begränsa klimatförändringen. Produktionen har istället ökat på klimatförändringen, vilket har konstaterats i flera olika  klimatforskning. Enligt Volkmar Passoth, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet kan palmolja i biobränsle vara skadligt för miljön på grund av de stora landarealer som används till produktion.

– Det finns alltså en livscykelanalys, om man tar hänsyn till produktion av råvaror till avfallshantering kan palmolja i biobränsle vara värre än fossila bränsle faktiskt, säger Passroth.

Palmolja utvinns ur palmfrukter som odlas i stora plantager i tropiska länder såsom Indonesien och används för att producera de flesta livsmedel i våra matbutiker. Enligt statistik från World Oil Trade, gjort 2016, ökar den globala produktionen av palmolja med ca 7 procent varje år. Idag går ca 51 procent av palmoljan som importeras till EU åt att producera biobränsle. Den ökade produktionen har lett till protester, både i produktionslandet och inom EU. I Indonesien har bönder skrivit tillsammans med miljöaktivister och organisationer ett öppet brev till den indonesiska staten och EU-ledarna. I brevet beskriver de sitt tillstånd som kritiskt ur ett hållbarhetsperspektiv, att industrin förstört regnskogen, att de blivit bestulna på sina marker och därför även sin möjlighet att försörja sig och odla mat. De skriver också att de genom detta blivit av med kulturarv och att de utsatts för våld och brott mot mänskliga rättigheter.

I januari 2018 föreslog Europaparlamentet att man skulle upphöra med offentliga bidrag för användningen av biodrivmedel från palmolja år 2021. EU-kommissionen, Europeiska rådet och EU-parlamentet kom överens om att stöd till biobränsle som leder till markförändring kommer att frysas till år 2019:s nivå och sen avvecklas helt till 2030. Beslutet har provocerat ett antal palmoljeproducerande länder, liksom vissa länder inom EU. En välfinansierad kampanjer av lobbyister från bland annat Indonesien har utövat maximalt diplomatiskt tryck på EU-kommissionen, Europaparlamentet och EU- länders regeringar i försök att bibehålla subventioneringen av palmolja. Det har gått så långt att Malaysia och Indonesien hotade EU:s institutioner med WTO-klagomål.

Det är tydligt att konflikten om produktionen av palmolja är långt ifrån över, och att subventioneringen fortsätter. Att sluta subventionera palmolja är ett beslut i en hållbarare riktning, men även om EU slutar med subventioneringen har ändå olika stater inom EU rätt att köpa palmolja till drivmedel, vilket kan bli problematiskt. Direktiven har bara flyttat klimatproblemet från en annan del av världen och visat sig vara kontraproduktivt. Medlemsländerna behöver lära av EU:s misstag gällande palmoljan och satsa på mer hållbara energikällor om vi ska kunna rädda vårt klimat.