Debatt

Öppet brev till Aftonbladets chefredaktör

Hur har du som chefredaktör resonerat kring kolumnisten Elisabet Höglunds påståenden om att fattiga länder har fått "biljarder" i bistånd, att Afrika har en ”gränslös fattigdom och misär” och att det står stilla i länder som egentligen går åt rätt håll? Den frågan ställer Sidas kommunikationschef Joachim Beijmo i ett öppet brev till Aftonbladets chefredaktör Jan Helin.

Hej!

Jag skriver till dig med anledning av Elisabet Höglunds kolumn ”Här är resultatet av vårt cyniska bistånd” i gårdagens tidning.

Under den senaste tiden har biståndet varit högaktuellt i medierna; om man kan visa på att biståndet gör nytta för de fattiga, om resultatredovisning, hur hanteringen av biståndet sköts på UD och annat.

Vi på Sida, som hanterar en stor del av biståndet, tycker att det är bra och viktigt med granskning och livlig debatt, men det är viktigt att debatten utgår från hur det faktiskt är och inget annat.

Aftonbladet vill ha de ”hetaste kolumnisterna som väcker känslor”. Men får kolumnisterna slarva med fakta för att uppnå det? I måndagens Aftonbladet använder kolumnisten Elisabet Höglund fakta som är felaktig och direkt vilseledande.

Jag undrar hur du som chefredaktör resonerar när en kolumnist tillåts:

1. Påstå att fattiga länder har fått ”biljarder” i bistånd.

2. Påstå att Afrika har en ”gränslös fattigdom och misär”.

3. Plocka statistik för att argumentera för att utvecklingen står stilla i länder när det i precis de länderna går åt rätt håll.

En redaktör hade med 15 minuters googlande snabbt tagit reda på:

1. Att det totala internationella biståndet är cirka 870 miljarder kr i år. Att 1000 miljarder är en biljon och 1000 biljoner är en biljard. För att komma upp i en biljard hade vi behövt hålla på i 1149 år, eller sedan år 864 (efter Kristus). I Sverige har vi haft ett statligt finansierat bistånd sedan 1962.

2. Att fattigdomen har minskat i hela världen, även södra Afrika. Idag är det cirka en av sju som lever i fattigdom i världen – jämfört med varannan 1990. Fler barn överlever småbarnsåren, fler kvinnor överlever graviditet och förlossning och 9 av 10 barn börjar grundskolan. Även i södra Afrika.

3. Att för varje indikator som Höglund lyfter fram som ”bevis” på att inget har skett, har det skett en förbättring sedan 1990. Några exempel: I Afghanistan dog 209 barn av 1000 år 1990 – mot idag 131. Medellivslängden i Tanzania 1990 var 43 år – mot idag 57 år. I Moçambique var det för 20 år sedan 219 av 1000 barn som dog innan femårsdagen, mot idag 135 av 1 000. Allt enligt FN:s statistik i den årliga Human Development Report.

Elisabet Höglund hävdar att vi arbetar cyniskt med biståndet – men frågan är om det inte är mer cyniskt att slarva med fakta och inte berätta om hur ”tillståndet i världen” faktiskt är, på riktigt.

Med vänliga hälsningar,

Joachim Beijmo, kommunikationschef på Sida

PS. Det här brevet kommer också att publiceras på www.bistandsdebatten.se

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: