Debatt

Nysvenskar kan effektivisera biståndet

Genom att involvera nysvenska experter med bakgrund i mottagarländerna i utförandet och uppföljningen av biståndsprojekt kan det svenska biståndet effektiviseras och korruption undvikas. Jag och många fler står till förfogande, skriver statsvetaren Avni Dervishi

Av Sveriges befolkning härstammar över en miljon från andra länder. Utöver dessa nysvenskar/invandrare/utlandsfödda (beteckningarna är många) är ca 400 000 medborgare barn till utlandsfödda föräldrar. Detta betyder det att Sverige genom sina medborgare har starka kopplingar till resten av världen.

Majoriteten av dessa medborgare har flytt till Sverige på grund av krig och konflikter i deras forna hemländer, varav en del idag är fungerande demokratier. Flera av länderna är i dagsläget mottagare av svenskt utvecklingsbistånd.

Det svenska biståndet sträcker sig allt från krisstöd, fattigdomsbekämpning till insatser för självutveckling och mycket mer. Det är ingen tvekan om att svenskt bistånd gör nytta i vår omvärld. Just en del regioner och länder som tidigare varit mottagare av svenskt bistånd har börjat sakta ta steg mot självutveckling. Där har svenska företag uppmärksammat möjligheterna och i den andan startades projektet Kosmopolit, i syfte att tillvarata den kompetens och de nätverk som nysvenskarna har i deras forna hemländer. Att använda nysvenskar som brobyggare för att exportera svenska varor och tjänster till olika delar av världen är en brilliant idé som fungerar. Ett tydligt exempel är Irakiska Kurdistan (KRG), där flera länder redan har öppnat konsulat i huvudstaden Erbil. Det gynnar arbetsmarknaden i Sverige lika mycket som arbetsmarknaden och stabiliteten i de forna hemländerna. Det underlättar även med direkta kontakter med motsvarande samarbetspartners utan mellanhänder som inte sällan bidrar till korruption.

Litet land med stor potential och trovärdighet
På den globala arenan har vi en stor potential inte minst på grund av vår trovärdighet. Trots att vi är ett litet land har vi stor inverkan på det civila samhället i flertalet delar av vår omvärld. Men, som bekant just i konflikt- och postkonfliktområden där svenskt utvecklingsbistånd finns, förekommer samtidigt en hel del korruption. Under 2013 fick Sida in 140 anmälningar om misstänkt korruption.

Korruption kan bekämpas med kunskap
Inte sällan ”privatiseras” det utländska biståndet av lokala makthavare, som blir miljonärer på den egna befolkningens bekostnad. Fattigdom och misär är en grogrund för nya och gamla konflikter. Media rapporterar att flyktingströmmarna till Europa ökar markant. Många av dem dör ute till havs som flertalet fall med båtflyktingar som försöker ta sig till Lampedusa i Italien. Biståndsmedel finansierar både valpropaganda och valfjäsk i politikers valkampanjer. En del av länderna som mottar svenskt bistånd har inte en direkt välutvecklad demokrati, till och med när det gäller att hålla regelbundna, allmänna val. Många nysvenskar som är experter inom internationellt samarbete följer noggrant utvecklingen i deras forna hemländer. Deras kunskap kan komma till nytta även här. För, vill vi verkligen att våra biståndsmedel ska utnyttjas i valpropagandasyfte av till ex Mugabe i Zimbabwe?

Nej. Det vill vi inte förstås.

Vad jag menar är att en effektivisering av biståndet genom att bekämpa korruptionen aktivt, kan gynna befolkningen i mottagarländerna. Vi vet alla tt korruption försvårar fattigdomsbekämpning, underminerar demokrati och håller tillbaka ekonomisk tillväxt och investeringar.

Själva ursprunget eller etniciteten i sig är förstås inga garantier på att nysvenskar med rötter i nuvarande biståndsmottagarländer och regioner är experter på att bekämpa korruption. Självfallet inte. Dock har en del av oss med erfarenhet av samarbete/arbete inom de delar av samhället som mottar bistånd kunskap om de kontexter och strukturer som korrupta beslutsfattare utnyttjar för att missbruka svenskt bistånd.

Ett framgångsrikt bistånd kräver medborgarnas förtroende. Det ökar när vi vet att våra skattepengar når sitt ändamål i andra länder. 32 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar gick till internationellt bistånd under 2013 och det är viktigt att behålla och öka trovärdigheten bland den svenska befolkningen. Det är nyttigt, inte skamligt, att dra lärdomar av näringslivet erfarenheter.

Därför föreslår jag att svenska experter inom olika områden med bakgrund i mottagarländerna involveras i utförandet och uppföljningen av biståndet till dessa länder. Särskilt till de länder där vi vet att det förekommer korruption trots omfattande bistånd.

Jag och många fler står till förfogande.

Avni Dervishi
Statsvetare som härstammar från Västra Balkan

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: