Vecka 22: Klimatmöte i Stockholm och Turkiets krav på svenskt Natomedlemskap guidar veckans debatt

Under veckan som gått har såväl Turkiets krav på svenskt Natomedlemskap och Klimattoppmötet Stockholm+50 debatterats. Hur bör Sverige ställa sig till Turkiets olika krav och vad är viktigast att prioritera i klimatfrågan?

Allt sedan Sverige och Finland lämnade in sina ansökningar om att bli en del av Nato i mitten av maj har Turkiet, med president Recep Tayyip Erdogan i spetsen, fört fram flera motkrav. Dagens Nyheters ledarredaktion menar att Sverige inte ska låta sig skrämmas utan istället behålla is i magen. De menar att “en längre blockad av Sveriges och Finlands ansökningar skulle utgöra ett mycket högt spel” eftersom de båda nordiska ländernas inträde skulle bidra till en ökad säkerhet.

De krav som ställs är både absurda och egentligen avsedda för en annan publik än den Svenska, detta menar Peter Santesson i Expressen. Med Turkiet mitt i en ekonomisk kris och dalande opinionssiffror för president Erdogan är det ett känt knep att konstruera en yttre fiende för att minimera de kritiska blickarna som riktas mot honom själv. Aftonbladets ledarredaktion håller med och poängterar att Sverige, med socialdemokraterna och Magdalena Andersson i förarsätet, inte kan vika ner sig för dessa påtryckningar. Istället lyfter redaktionen fram andra potentiella lösningar i händelse av en utdragen process – bland annat ett stärkt EU-försvar med diverse säkerhetsgarantier eller ett Nato utan Turkiet. Förra veckan lyfte bland andra Lena Andersson, i Svenska Dagbladet, förslaget om att dra tillbaka den svenska Natoansökan. Detta, menar Anna Dahlberg i Expressen, vore ren galenskap och ett svek mot Finland av “historiska mått”. Istället menar Dahlberg att Sverige måste vara beredda på att kompromissa – inte minst vad gäller kampen mot terrorismen och kontakterna med Kurdiska paritet PYD.

Högnivåmöte i Stockholm väcker nytt liv i klimatdebatten

Det FN-arrangerade Stockholm+50-mötet ägde rum i Stockholm 2-3 juni för att högtidlighålla 50-årsjubiléet sedan FN:s första klimatmöte, samt bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen. Och efter femtio år av klimatmöten är läget mer akut än någonsin, skriver Lovisa Arvidsson i Aftonbladet. Parisavtalet 2015 var en framgång såtillvida att man i en era av “fake news” och ”alternativa fakta” fick världen att enas om att global uppvärmning är ett problem överhuvudtaget, men det är en helt annan sak att kavla upp armarna och få jobbet gjort, skriver hon.

Hur man ska få jobbet gjort är precis vad som diskuteras i en annan debattartikel i Aftonbladet, undertecknad Greta Thunberg och 56 andra Right Livelihood-pristagare. De listar en rad brådskande åtgärder som de uppmanar regeringar runt om i världen att vidta, däribland avslutat ekonomiskt stöd till fossila bränslen och minskade militärbudgetar. Det är hög tid att sluta diskutera minimala åtgärder, och i stället göra de verkliga förändringar som krävs, skriver de.