Socialdemokraternas biståndslöften: Enprocentsmål, feminism och Agenda 2030

Socialdemokraternas biståndsambitioner bottnar i övertygelsen att Sverige har ett ansvar att bidra till en mer stabil och rättvis värld, samtidigt som biståndspolitiken också gynnar Sverige. Det menar Olle Thorell, biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, i en intervju med FUF:  

– Sverige ska ge bistånd därför att det är bra för världen och för Sverige. Bistånd är inte välgörenhet för att man tycker synd om fattiga människor, utan en investering i en stabilare, mer rättvis värld. Vi lever på den här planeten tillsammans och vi som har turen att tillhöra den mer välmående delen av världen ska avsätta en hundradel av vårt välstånd för gemensam säkerhet, trygghet och rättvisa.  

Sveriges roll är tydlig i Socialdemokraternas biståndspolitiska program: när de globala behoven ökar och det internationella biståndet minskar, ökar Sveriges ansvar. 

Biståndets fokusområden 

På sin webbplats förklarar Socialdemokraterna att fattigdomsbekämpning ska stå i centrum för biståndspolitiken. Målet konkretiseras i fyra bärande ambitioner: människor ska kunna ta sig ur fattigdom, leva tryggare, få bättre levnadsvillkor och ha inflytande över sina liv.

Andra prioriteringar är en återinförd feministisk utrikespolitik med fokus på kvinnors representation och sexuell och reproduktiv hälsa, ett stärkt barnrättsperspektiv samt ökat stöd till civilsamhället, folkrörelser och fackföreningar. Biståndet ska också vara ett verktyg för fredsbyggande, främja demokrati, prioritera de mest sårbara länderna och driva på klimatomställningen. Det senare är ett område där Sverige, enligt partiet, ska ta ledningen globalt. 

–  Klimatfrågan är mänsklighetens absoluta ödesfråga. Sverige sköter inte ens sin egen hemläxa – vi ökar våra utsläpp. Med biståndet kan vi hjälpa andra länder närmare klimatmålen och klimatet ska vara en växande del av biståndet, förklarar Morgan Johansson, socialdemokratisk ledamot och tidigare justitie- och inrikesminister, i en intervju med IM-podden. 

Att återinföra enprocentsmålet är en av Socialdemokraternas tydligaste prioriteringar. Enprocentsmålet, som innebär att Sverige avsätter en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd, var en bred överenskommelse i svensk biståndspolitik från 1968 fram till dess att det avskaffades 2022 av den nuvarande regeringen. 

I partiets biståndspolitiska program framgår att Socialdemokraterna vill återinföra målet och höja biståndsnivån genom att stegvis öka biståndsanslagen till en procent av BNI. Hur det ska förverkligas i praktiken är mindre tydligt – partiet har inte satt något exakt datum för återgången utan talar istället om en successiv upptrappning. En linje som Morgan Johansson och Olle Thorell upprepar i sina intervjuer.  

En närliggande fråga är hur biståndets storlek räknas. Socialdemokraterna accepterar att kostnader för flyktingmottagande räknas som bistånd så länge det följer det internationella regelverket DAC, förklarar Johansson i IM-podden.  

Ramverket för biståndet 

Nivån på biståndet är bara en del av bilden. Lika viktiga för Socialdemokraterna är de principer som styr hur biståndet genomförs. Agenda 2030:s globala utvecklingsmål utgör för Socialdemokraterna det självklara ramverket för biståndspolitiken. Olle Thorell menar i sitt samtal med FUF att den nuvarande regeringen har nedprioriterat arbetet med Agenda 2030 på samtliga politikområden, och betonar behovet av en nystart: 

–Vi vill se en nystart för Agenda 2030-arbetet, och där är utvecklingspolitiken en viktig del. 

Nära kopplat till detta är principen om samstämmighet: att utvecklingspolitiken ska gå hand i hand med Sveriges politik på andra områden, som till exempel klimat-, handels-, och säkerhetspolitiken.  

Tanken om samstämmighet syns också i partiets vilja att återinföra den feministiska utrikespolitiken. Olle Thorell betonar att jämställdhet inte ska bedrivas som ett separat spår, utan genomsyra hela utrikes- och utvecklingspolitiken:  

 – Det kommer synas i regleringsbrev till myndigheter, i landstrategier på Sida, i instruktioner till ambassader. Det kommer finnas tydliga riktlinjer för hur man ska arbeta för att integrera jämställdhet och feminism i all sin verksamhet.  

Därtill betonas tillit. För Socialdemokraterna ska biståndet bygga på förtroende för de aktörer som genomför arbetet, snarare än på politisk detaljstyrning:   

– Politiken måste bygga mer på tillit än på detaljstyrning. Det gäller både Sida och civilsamhället, förklarar Johansson i IM-podden.  

Utrikes- och säkerhetspolitik 

För Socialdemokraterna är biståndet också ett utrikespolitiskt verktyg – en form av “mjuk makt”, som Johansson uttrycker det i IM-podden. Thorell beskriver i FUF:s intervju biståndet i liknande termer – som ett diplomatiskt instrument och en del av Sveriges utrikespolitiska verktygslåda. Han lyfter att biståndspolitiken historiskt har stärkt Sveriges roll och röst i internationella sammanhang, vilket bland annat syntes när Sverige valdes in i FN:s säkerhetsråd 2017. 

FN och det multilaterala samarbetet utgör en hörnsten i Socialdemokraternas utrikespolitik. Partiet vill öka stödet till FN och återuppta stödet till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA). Detta framgår av partiets biståndspolitiska program. På partiets webbplats skriver Socialdemokraterna också att de ämnar driva fram nya FN-strukturer i form av ett särskilt sändebud för hbtqi-rättigheter globalt samt en internationell jämlikhetskommission inom FN-systemet. 

Att värna att värna den globala ordningen är att värna Sveriges säkerhet enligt Socialdemokraterna. I partiprogrammet konkretiseras detta i ambitionen att Sverige ska vara en “stark röst för demokrati, fred och säkerhet” i en tid av krig och konflikter.

På partiets webbplats skriver de att säkerhetspolitiken ska byggas på tre ben: aktiv diplomati, starka allianser i EU och Nato samt konsekvent internationell solidaritet. I centrum står den regelbaserade internationella ordningen med FN och folkrätten. På åtgärdslistan står bland annat upprustning av det militära och civila försvaret, arbete för kärnvapennedrustning och fortsatt stöd till Ukraina. 

I partiprogrammet prioriteras stödet till Ukraina, men Olle Thorell betonar att stödet inte får ske på bekostnad av andra länder: 

– Ukrainastödet får inte bli en ursäkt för att vända ryggen till resten av världen, säger han, och påpekar att Sverige nu ger mer bistånd till Ukraina än till hela Afrika sammanlagt.

På sikt vill Olle Thorell att återuppbyggnaden av Ukraina finansieras genom integration i EU:s inre marknad och med privata investeringar. 

 I en tid då försvarsfrågorna kräver allt större utrymme i statsbudgeten ställs biståndet på sin spets. För Socialdemokraterna är dock säkerhet och solidaritet två sidor av samma mynt: båda handlar om Sveriges roll i en orolig värld. Morgan Johansson formulerar det i IM-podden som en fråga om moral lika mycket som politik: 

– De flesta känner en moralisk plikt att hjälpa när andra har det svårt. När olika aktörer drar in sitt stöd och svälten breder ut sig finns empatin hos de flesta. Det är solidaritetskänslan man måste bygga på. Sverige ska vara en god samhällsmedborgare i världssamfundet. 

 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se