När FUF frågar fem av de åtta riksdagspartierna om vad de vill göra med biståndet, är de överens om att biståndet ska bidra till utveckling och humanitärt stöd. Men hur mycket Sverige ska satsa, vart pengarna ska gå och vilken roll biståndet ska spela i handels- och migrationspolitiken, där är de oense
Inför valet 2026 har FUF kontaktat samtliga riksdagspartier och bett om att få intervjua dem om deras syn på biståndet. Den här texten uppdateras i takt med att fler partiutfrågningar genomförs.
Under den nuvarande mandatperioden har det svenska biståndet genomgått flera förändringar. I reformagendan för biståndet, som presenterades av regeringen och Sverigedemokraterna hösten 2023, slopades bland annat det historiska enprocentsmålet om att Sveriges budget för internationellt bistånd ska motsvara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI).
Sedan dess beslutar regeringen istället om en fast biståndsram för tre år i taget. Högst 56 miljoner per år för perioden 2023–2025 och 53 miljarder kronor 2026–2028. Antalet biståndsländer och strategier har minskat, medan regeringen framhåller att kopplingen mellan bistånd och handel har stärkts. Andelen av det totala biståndet som går till Ukraina har successivt ökat och ska åren 2026 och 2027 uppgå till nära 20 procent av den totala biståndsbudgeten.
Moderaterna vill fortsätta reformeringen av det svenska biståndet och ytterligare förstärka kopplingen mellan bistånd och handel. Enligt partiets kommittéledare i utrikesutskottet, Fredrik Ahlstedt, finns det inga planer på att höja biståndet. Partiet är nöjd med den nuvarande fasta budgetramen och vill inte återgå till enprocentmålet. Det ska dock tilläggas att flera framträdande moderater har framhållit att de kan tänka sig att ytterligare sänka biståndsbudgeten för att finansiera inhemska satsningar på omsorg, försvar och .
Sverigedemokraterna håller samma linje och understryker att det inte är biståndets andel av statsbudgeten som är det viktigaste, utan vilken effekt biståndet får på plats. Partiets biståndspolitiska talesperson lyfter samtidigt fram vikten av en tydligare koppling mellan biståndet och svenska intressen, bland annat inom migrationspolitiken.
– Biståndsmottagarländer måste fullgöra sina folkrättsliga förpliktelser och kunna återta medborgare som till exempel inte längre har uppehållstillstånd och skyddsskäl i Sverige, säger Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson.
Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill å sin sida återinföra enprocentsmålet. När målet ska nås beror dock, enligt de olika talesperson, på valresultatet och framtida samarbeten. Centerpartiets biståndspolitiska talesperson Anna Lasses säger att partiets mål är att nå en procent av BNI till 2030.
De tre oppositionspartierna är också eniga om att de vill styra tillbaka utvecklingsbiståndet mot fattigdomsbekämpning och skifta fokus mot låginkomstländer.
– Det här ensidiga fokuset på svenska ekonomiska intressen tycker vi är helt fel. Vi vill att resurserna ska gå dit där de behövs som mest, säger Janine Alm Ericson, Miljöpartiets biståndspolitiska talesperson.
Socialdemokraternas talesperson Olle Thorell lyfter även fram att partiet vill återinföra en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik. Där får de medhåll från Miljöpartiet.
– Jämställdhetsintegrering inom biståndet har försvunnit. Vi ser hur det går mindre pengar till SRHR och jämställdhetssatsningar än det gjorde när vi hade en feministisk utrikes- och biståndspolitik. Så det är en konkret sak som vi kommer att återinföra, säger Olle Thorell (S).
PGU och svensk samstämmighetspolitik
Under den nuvarande mandatperioden avskaffades även Politiken för global utveckling (PGU). PGU var ett styrdokument som syftade till att skapa samstämmighet inom svensk politik och säkerställa att politikens olika områden bidrog till global utveckling, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter.
Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill återinföra samstämmighet i svensk politik gällande arbetet med Agenda 2030, även om det inte nödvändigtvis måste ske i form av just den tidigare PGU-modellen. Anna Lasses (C) uttrycker att PGU åtminstone behöver uppdateras och utvecklas, medan Janine Alm Ericson (MP) poängterar vikten av att inkludera arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala målen i all politik.
Stödet till Ukraina
Samtliga utfrågade partier är överens om att de vill öka stödet till Ukraina och att arbeta för ett framtida ukrainskt EU-medlemskap. Däremot råder det oenighet om hur stödet ska finansieras och om det ska rymmas inom den ordinarie biståndsbudgeten på 53 miljarder kronor.
Centerpartiet föreslår att man inrättar en särskild lånefond för Ukraina som motsvarar en procent av BNI och som ska ligga utanför den ordinarie budgetprocessen.
– Vi tänker att man lyfter ut allt stöd till Ukraina till den här fonden. Då handlar det om militärt stöd, civilt stöd, och även det som klassas som bistånd, enligt alla konstellationer, säger Anna Lasses (C).
Socialdemokraterna understryker att det är motiverat med ett stort stöd under ett pågående krig, men vänder sig starkt emot att detta görs till en långsiktig strategi för återuppbyggnad. Olle Thorell (S) anser att regeringens nuvarande prioriteringar sker på bekostnad av resten av världen:
– Det får inte vara så att Ukrainastödet blir liksom en ursäkt för att vända ryggen till resten av världen. Det är inte orimligt att Ukrainastödet är stort och tar en stor andel av biståndsbudgeten när det är ett brinnande krig som pågår […] Vi tycker att det är orimligt att Sverige i dag ger mer bistånd till Ukraina än till hela Afrika sammanlagt. Vi har också lagt ner landsstrategier och bilaterala samarbeten med alla länder i Asien utom Bangladesh.
Moderaterna beskriver Ukraina som sin absolut viktigaste utrikespolitiska fråga och betonar att behoven, särskilt för återuppbyggnad, kommer att växa. Det är dock inte tydligt hur återuppbyggnaden ska finansieras. Om partiet får bestämma menar Ahlstedt att en del av stödet till Ukrainas återuppbyggnad troligtvis ryms inom biståndsramen på 53 miljarder kronor.
– Hur ska återuppbyggnaden finansieras? Det kommer säkert bli så att vi kommer behöva ta en del av biståndsbudgeten, men det kommer också behöva skjutas till pengar, säger Fredrik Ahlstedt (M).
Sverigedemokraterna ställer sig kritiska till att bistånd till Ukraina ska upprättas på andra sätt än genom den ordinarie biståndsramen.
– Vi har förhandlat om biståndsbudgeten precis som vi har gjort med andra budgetposter och bestämt vad biståndet ska användas till. Det är viktigt med långsiktighet och förutsägbarhet, både när det gäller biståndets nivå och vad vi ska prioritera framåt, säger Aron Emilsson.
Vill du själv titta på intervjuerna? Du hittar alla våra partiutfrågningar och andra videor om världen i Sverigevalet här.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
